Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNES?, sbst.2, m.//(ig.); anträffat bl. i pl. -er (möjl. äv. att hänföra till en sg. sneser, Osbeck) o. i pl. best. -arne (möjl. äv. att hänföra till en sg. obest. snesare, Brelin).
Ordformer
(snesarne, pl. best. 1758. sneser, pl. 1751, 1757)
Etymologi
[ombildning av SINESARE l. SINESER (se KINES); jfr sv. slang snesjava, kaffe]
(†) = KINES 1; anträffat bl. i pl. (utan hänsyn till kön). Inwånarne här i .. (Kina), som wi kalle Chineser eller Sneser äro helt hwita, undantagande de, som gå uti Solen och bli deraf mycket bruna. Osbeck Resa 168 (1751, 1757). (Nära Kanton) visiteras revieret (dvs. floden) dageligen af åtskillige små Manderiner, som äro utsände at afböja buller och oordning, som lätteligen imellan Snesarne kan upväckas. Brelin Resa 18 (1758). Därs. 21.
Anm. Den i vissa ordböcker förekommande uppgiften att snes är liktydigt med ”skogsknett” beror sannol. på felskrivning, möjl. för (det med SKOGSKNÄTTER 1 liktydiga) mes. Möller (1790). Weste (1807). Heinrich (1828).

 

Spalt S 8074 band 28, 1980

Webbansvarig