Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMUTT smut4, sbst.1, r. l. m. l. f. (NVedboDomb. Sommart. 1705, § 57, osv.), äv. (numera föga br.) n. (Lönqvist Bara 19 (1775; i bet. 2), Silfverstolpe Boleslawski o. Woodward PolskRytt. 322 (1933; i bet. 1)); best. -en; pl. -ar, ss. n. = (Lönqvist Bara 19 (1775)); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SMOTT smot4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SMUTTA smut3a2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(smott 1892 osv. smotta 1620. smut, pl. 1775. smutt 1705 osv. smutta 1712 osv.)
Etymologi
[sv. dial. smutt, smott, smotta, smutta; jfr d. (dial.) smut, smutte, nor. dial. smott, smotta, smutta, eng. dial. smoot (i bet. 1); till (stammen i) SMUTTA, v.1 — Jfr SMATT, sbst., SMYTT, sbst.1, SMYTTIKA]
1) (ngt vard.) om smyg l. hörn l. vrå l. skrubb l. om trång gång l. passage (i sht mellan hus), prång; ngn gg äv. i speciellare anv., om liten butik l. om litet avträde (toalett); jfr SMATT, sbst., SMUGA, sbst. Stall, Fää och Priwatz Hws, som nu i Städherne mäst vthi hwar Gränd och Smotta vprättade stå. Carolstadius Pest. C 3 b (1620). VDAkt. 1760, nr 404 (om prång mellan hus). Hon (hade) luktat i alla vrår och smuttar. Adelsköld Dagsv. 1: 178 (1899). Sjöberg Kvart. 1: 122 (1924; om butik). Garderoberna (på teatrarna i New York) äro trånga och omöjliga smuttar. Buergel Goodwin HHögh. 122 (1925). SvD 1969, nr 136, s. 23 (om toalett på flygplan).
2) (†) om öppning i klädesplagg, slits l. dyl. Lönqvist Bara 19 (1775).

 

Spalt S 7644 band 28, 1979

Webbansvarig