Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMEK sme4k, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. -ee-)
Etymologi
[vbalsbst. till SMEKA, v.]
1) motsv. SMEKA, v. 1: smekande, smekning; stundom äv. konkretare, om enskild (akt av) smekning; äv. oeg. l. bildl. (jfr 2, 3), om vinds smekande l. smekning. Första veckan glad aspect, / Gynnad af de ljufva smeken; / Ännu hade vi confekt, / Och ragout på bröllopssteken. Lenngren (SVS) 2: 195 (1797). Och Auka-Thor Sif i famnen nu tog, / .. Men nu brakade axelbanden / wid smeket af Gudahanden. Ling Gylfe 186 (1814). Den hårdaste far .. öfvermannas af de späda händernas smek. Wallin 1Pred. 2: 150 (c. 1830). Det var kutter och smek under lummiga grenar. Fröding Guit. 43 (1891). Med allt mörkare makt min lekamen törstar / till hårdare kyssar och hetare smek. Malmberg Bränd. 9 (1908). Du gläds åt allt, åt vindens smek, / du gläds åt solens strålelek. Jansson o. Vennberg Dikt. 31 (1920). jfr LÖNSKE-SMEK.
2) (i sht i vitter stil) motsv. SMEKA, v. 2 d, i vissa överförda l. bildl. anv. (särsk. motsv. SMEKA, v. 2 d α, om tons l. musiks smekande l. smekning). Med ditt smek du (dvs. lyran) Cerberus sjelf bevekte, / Tartari portvakt. Adlerbeth HorOd. 109 (1817). Smeket av toner från ljuv mandolin. Östergren (1941). Vid smek av ljuv musik. SvHandordb. (1966).
3) [eg. bildl. anv. av 1] (numera bl. i vitter stil, föga br.) motsv. SMEKA, v. 3, om överdriven l. inställsam l. hycklande mildhet l. vänlighet l. artighet l. eftergivenhet o. d. (särsk. om överdrivet l. falskt beröm l. taktiskt smicker l. fagert tal); äv. övergående i bet.: inställsamhet l. krus l. fjäsk l. kryperi. Smeek och fijnantzerij hörer them illslugom til. Schroderus Comenius 925 (1639). Se på allt Krusande, / Är det väl tjusande? / Orme-slingeri med hväsande Smek? Thorild (SVS) 1: 265 (1805). Hur såg jag hop på hop, af Bispens tubb och smek, / Från ljusets fanor fly och tro på underverken. Fahlcrantz 7: 80 (c. 1830, 1866). Hwi kom ni ej med kraf och räkningar / Då edra falska herrar spisade / Min herres mat? Då war det smil och smek. Hagberg Shaksp. 7: 55 (1849). Aristokrater ansågo såsom konungsligt smek för den liberala rabulismen att Sandströmer, Genberg och Gripenstedt .. blefvo statsråder. Hellberg Samtida 9: 161 (1873). Rydberg Brev 2: 164 (1876). jfr ÖGON-SMEK.
Ssgr, se smeka, v. ssgr.

 

Spalt S 7485 band 28, 1979

Webbansvarig