Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SLÄTTIKA slät3ika2, äv. 400, om djur f. l. r., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Svensson SkånFolkdr. 328 (i handl. fr. 1732)).
Ordformer
(förr äv. -ick-)
Etymologi
[sv. dial. slättika; i bet. 1 till SLÄTTA, sbst.1, i bet. 2 till SLÄT, adj.; jfr med avs. på bildning LÄDDIKA, RÄVIKA, RÖLLIKA; med avs. på orsak till benämningen i bet. 1 se SLÄTTA, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) sandskädda; jfr SLÄTTA, sbst.1 Nilsson Fauna 4: 627 (1855; från Karlshamn). SvFiskelex. (1955).
2) (förr) om ett slags kvinnosärk utan rynkor o. d. (motsatt: rynksärk); jfr SLÄT, adj. 2. Svensson SkånFolkdr. 328 (i handl. fr. 1732). Därs. 123 (cit. fr. 1773).

 

Spalt S 7371 band 28, 1979

Webbansvarig