| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLIT sli4t, n. (Schroderus Os. 1: 373 (1635) osv.), äv. (numera mindre br.) r. l. m. (Nordensvan SvK 8 (1891), Knöppel SvRidd. 165 (1912)); best. -et resp. -en.
1) motsv. SLITA 1—3: slitande; särsk. (motsv. SLITA 2 c α) i utvidgad anv.: kiv l. gräl l. bråk l. ”dragkamp”; jfr SLET, sbst. 1. Ja, Huset förmeeras, Om thet wäl regeras, / Och Hustrun är trogen och huld, / Rijff, slijt och fijk, Fåfängt är slijkt, / Wälsignelsen gör Huset rijkt. 2Saml. 13: 53 (i handl. fr. 1683). Det blev ett (riv och ett) slit om de bästa bitarna. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om häftig smärta (i sht i magen l. tarmarna); äv. konkretare; jfr SLET, sbst. 1 slutet, SLITA 2 d δ. Acrel Sår 177 (1745; i pl.). jfr MAG-SLIT.
2) (numera bl. mera tillf.) motsv. SLITA 7: slitande, slitning, slitage; förr äv. i konkret anv., om ngt som är utsatt för slitning; jfr SLET, sbst. 2. Rig 1934, s. 105 (c. 1847; konkret). Nu har köparen åter sålt ”Mudir” för 148000 kr., oaktadt fartyget varit utsatt för 6 års slit och försämring. SD 1899, nr 201, s. 4. En mattstump, som såg ut att ha lidit hundra års slit. Serner 1002 Natt. 129 (1923). IllSvOrdb. (1955).
3) motsv. SLITA 10: slitande; jfr SLET, sbst. 3. Backman Dickens Pickw. 1: 466 (1871). De (dvs. arbetsgivarna) gifva oss slagg för malm / och spark för vårt släp och slit, / de tröska oss ut som halm / och läska oss sen med sprit. Fröding NDikt. 58 (1894). (När man är ung) har man så mycket slit och släp och måste var eftermiddag dunka i det arma huvudet med läxboken. Heidenstam Dag. 236 (1902, 1909). Det vanliga slitet med enformiga statsangelägenheter. Hagberg VärldB 42 (1927). Slitet för brödfödan. SvHandordb. (1966). — jfr DAGLIGDAGS-SLIT.
Spalt S 6675 band 27, 1977