Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLESING sle3siŋ2 l. SLESSING sles3– l. släs3-, l. SLISSING slis3-, r. l. m. (KulturbVg. 2: 55 (1699) osv.) ((†) n. Stiernman Com. 4: 648 (1686), Lind (1749)); best. -en; pl. (om olika stycken l. slag) -ar (KlädkamRSthm 1707, s. 390, osv.) ((†) -er (BoupptVäxjö 1742)).
Ordformer
(schlesing 1678. schlessing 1672—1798. schlissing 1666. slesing 1632 osv. slessing (-esz-) 1645 osv. sletsing (-tz-, -tzs-) 1626—1775. slising- i ssg 1782 (: slisingz förkläde). slissing 1655 osv. slisting 1699 (felaktigt för slitsing l. slissing). slitzingh 1675. släsingh 1616)
Etymologi
[jfr ä. d. sledsing; elliptiskt för ssgn SLESINGS-LÄRFT]
(förr) om fint, tvåskäftat linnelärft (i sht använt ss. skjorttyg) av ett slag som urspr. tillverkades i Schlesien (jfr SCHLESIER 3); förr äv. om ett slags ryskt linnetyg. Mellan 1616 och 1626 skänktes (till Luleå kyrka) tre nya mässkjortor, två av ”Gyllendock” och en av ”Släsingh”. NorrbHembSkr. 1: 428 (i handl. fr. 1616; rättat efter hskr.). Confiscerade Sÿdentÿg sampt Slessingar. KlädkamRSthm 1707, s. 390. Ett halskläde, en Psalmbok och några alnar Sleszing, äro de wanligaste begåfningar, som en fästeman förärar sin fästemö, så snart de blifwa trolofwade. Crælius TunaL 412 (1774). Möller (1807; äv. om ryskt linnetyg). Likt den ringaste bland knektar låg .. (K. XII) i en snygg hvit skjorta af gröfre slissing. Heidenstam Karol. 2: 344 (1898). SörmlH 13: 164 (1947; i skildring av förh. på 1700-talet).
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till slesings- (sp. 6533)): A (numera föga br.): SLESING-LAKAN, -SÄRK, -ÖVERDEL, se B.
B (förr): SLESINGS-ARMKLÄDE~020. jfr armkläde 1 a, c. BoupptSthm 1672, s. 313 a, Bil. —
-BADSTUGU-FÖRKLÄDE ~020. (numera bl. tillf.) vid badning (av baderska) använt förkläde av slesing; jfr bad-kläde, badstugu-kläde. BoupptSthm 1679, s. 1498 b. —
-FÖNSTERGARDIN~1002. HusgKamRSthm 1715, s. 316. —
-FÖRKLÄDE~020. BoupptSthm 1674, s. 5 a (1668). —
-GARDIN. BoupptVäxjö 1743. —
-HALSDUK~02 l. ~20. BoupptSthm 1669, s. 1667. —
-HALVSKJORTA. (†) kort skjorta av slesing. BoupptSthm 1672, s. 88 a. —
-HALVÄRM~02 l. ~20. jfr halv-ärm 2. BoupptSthm 1674, s. 256 b. —
-HUVA. jfr huva, sbst.1 1. BoupptSthm 1683, s. 174 a, Bil. (1678). —
-KISTA. kista för förvaring av slesing. BoupptSthm 1668, s. 67 (1667). —
-KJOL, äv. -KJORTEL. BoupptSthm 1673, s. 385 b (: Slessingz Kiortel). —
-LAKAN. (-ing- 1632. -ings- 1667 osv.) lakan (se d. o. 2) av slesing. BtÅboH I. 4: 181 (1632). —
-NATTKAPPA~020. jfr natt-kappa 2. BoupptSthm 1675, s. 1300 a (1676). —
-SKJORTA. BoupptSthm 1669, s. 802. —
-STYCKE. Elin älskar iag rätt mycke, / Ty hon är rätt miuk ock fijn, / Hwijter som ett slessingzstycke, / Miuker som en docka lijn. Holmström Vitt. 208 (c. 1700). —
-SÄRK. (-ing- 1963. -ings- 1675 osv.) BoupptSthm 1675, s. 1380 b. Delblanc Prästk. 6 (1963; om ä. förh.). —
-VAR. jfr -örngottsvar. Karlson EBraheHem 156 (i handl. fr. 1672). —
-ÄRMEKLÄDE. (†) = -armkläde. BoupptSthm 1670, s. 187. Därs. 1675, s. 1515 b. —
-ÖRNEGOTTSHUVA. (†) = -örngottsvar. BoupptSthm 1673, s. 499 b. —
-ÖRNGOTTSVAR~102, äv. ~200. örngottsvar av slesing; jfr -var, -örnegottshuva. BoupptSthm 1671, s. 250. —
-ÖVERDEL~102, äv. ~200. (-ing- 1756. -ings- 1669 osv.) på klädesplagg (underplagg): överdel av slesing. BoupptSthm 1669, s. 1555.

 

Spalt S 6532 band 27, 1977

Webbansvarig