Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SKÖRVAKT l. SKARVAKT l. SKÄRVAKT, r. l. f.; pl. -er (1VittAH).
Ordformer
(skaar- 1620. skyr- c. 1695. skär- c. 1580. skör- (skiör-, sköör-) 15401755. sköt- 1667 (: skötwackt, sannol. felaktigt för skörwackt). — Se för övr. VAKT)
Etymologi
[formen skarvakt liksom d. skarvagt av mlt. scharwacht (jfr mlt. scharwachte, t. scharwache), av schare, skara (se SKARA, sbst.1), o. wacht, vakt (se VAKT); formerna med skär-, skör- o. skyr- sannol. av icke anträffade (m)lt. former med scher-, schör- resp. schür(r)- (jfr dels mlt. scherwerk, sidoform till scharwerk, dagsverksarbete (se SKARVERK), dels lt. schörwarken, schürrwarken, sidoformer till scharwarken, arbeta flitigt o. d., till mlt. scharwerk, se ovan). — Jfr SKARNORDNING, SKÖRVAKTARE]
(†) bevakning gm (patrullerande) vakt (bestående av flera personer); vakttjänst (av sådan vakt); äv. konkret, om sammanfattningen av de soldater som göra sådan vakttjänst; äv. oeg.: vakt; särsk. i sådana uttr. som hålla skörvakt, gå i skörvakt, ligga på skörvakt; jfr SKILTVAKT 1. Vtij Dammarch, och beszynnerlige vpå Grentzen .. ther är hollit .. skör wagt vpå the Swenske. G1R 13: 15 (1540). The Swenske hade så försichtelige förwaradt sigh med försått och skörwacht, att the finge hwar och en speiare fatt. Svart G1 32 (1561). Konan hadhe brutidh sönnder ett lås för hans port och gått igennom fensteredh ihnn i stugenn, och vttaget wthur kisthenn et sÿlfstop, 3 daler penninger, ett lakenn .., och .. pigenn hadhe gått i skiörwacht. 3SthmTb. 2: 254 (1599). The Assyriers Skaarwacht, hwilken henne (dvs. Judit) införde vthi Holofernis Tiäll. Phrygius 5Likpr. 7 (1620). Såsom man til Landz vtskicker Bespeyare, steller Skörwacht och Hinderhold .. Alt så (osv.). L. Paulinus Gothus MonTurb. 332 (1629). (Konungen) På Räfwels Redd vthsende tå / Någr’ Örligh Skep, stoore och små, / Ther til at liggia på Skörwacht, / Och gifwa på the Swenske acht. Olffson Christiern 61 (1644). I förtyden så haffwer kongen i Suärie, salig konungh Gustavus på .. (Apollensberg väster om Wittenberg) hafft sin skötwackt (sannol. felaktigt för skörwackt). Bolinus Dagb. 21 (1667). 1VittAH 1: 190 (1755; om ä. förh.).

 

Spalt S 6197 band 27, 1976

Webbansvarig