Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄRHAMMARE l. SKIRHAMMARE, r. l. m.
Ordformer
(skir- 1679. skär- 1833. — Se för övr. HAMMARE, sbst.2)
Etymologi
[av t. schierhammer, av schier, slät, jämn (se SKIR, adj.), o. hammer (se HAMMARE, sbst.2); formerna med skär- ha bildats gm anslutning till SKÄR, adj.1]
(†) polerhammare, glanshammare; jfr SLÄT-HAMMARE. BoupptSthm 1680, s. 368 b, Bil. (1679: Skirhammer; från Gusums bruk). JernkA 1833, s. 584.

 

Spalt S 5998 band 27, 1975

Webbansvarig