| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRIFTLIG skrif3tlig2, adj.; adv. = (†, UrkFinlÖ II. 1: 78 (c. 1595), KalmDP 1759, s. 131), -A (†, RA I. 1: 198 (1533), AdP 1800, s. 26), -AN (†, OxBr. 12: 193 (1618), ConsEcclAboP 476 (1661)), -E (-IE) (†, BOlavi A 2 a (1578), TbLödöse 171 (1590: skriffthelligie)), -EN (G1R 8: 350 (1533) osv.), -T (Möller (1790) osv.).
1) (mera tillf.) motsv. SKRIFT, sbst.1 2: som sker gm l. består i skrivning (se d. o. 1) o. d.; särsk. dels om räkning (motsatt: huvud-), dels: som består i l. har avseende på skrivgöromål; jfr 2. Gossen är .. ytterligt långsam vid skrivning och skriftlig räkning, i båda fallen bland de sista i klassen. Edlund KalmarprovProgn. 191 (1955). Av ekonomiska skäl hade han en försäkringsagentur och åtog sig allehanda uppdrag av skriftlig karaktär. Ljungquist Käll. 48 (1961).
2) (†) motsv. skrift, sbst.2 2: handskriven; anträffat bl. ss. adv.: i handskriven form; jfr 1, 3. (De) Sånger och Skriffter, så wäl de som blifwit tryckte, som de .. (fru Brenner) allenast skriffteligen författat, sedan des förra Poetiske Werck af Trycket utkom, hafwer (osv.). JHorn (1732) hos Brenner Dikt. 2: Föret. 2.
3) motsv. SKRIFT, sbst.1 3 (o. 5): som har avseende på (framställning i) skrift; särsk.: avfattad l. uttryckt l. framställd l. given l. föreliggande i skrift l. skriven form (motsatt: muntlig); (ned)-skriven; äv. dels liktydigt med: framställd l. uttryckt o. d. i brev(form), dels närmande sig l. övergående i bet.: som utgöres av skrift(er) (se SKRIFT, sbst.1 8) l. handling(ar) l. brev o. d. En framställning i skriftlig form. Muntlig och skriftlig undervisning, framställning. Skriftliga dokument som belysa vårt lands historia. Skriftliga handlingar. Skriftligt bevis (i sht jur.), bevis (se d. o. 1 a γ, b β) i form av skriftlig(a) handling(ar). Så ath wj samma edher scriptelig swar met teris skæll få innan Jwleapthan. G1R 3: 331 (1526). Här uppå begäre wi eder skriftelige mening innan fiorton dagar efter detta brefs dato at förnimma. Carl IX (1603) hos Werwing Hist. 2: 94. Wallquist EcclSaml. 1—4: 238 (1772; om fullmakt). Af det språk, som den med Oden invandrande folkstammen talade, återstå numera inga samtidiga skrifteliga minnesmärken. Enberg SvSpr. III (1836). UrKorrCronholm 134 (1837; om begäran). Först från början af juni månad upphörde de skriftliga utgjutelserna i dagboken, hvilket var tecknet, att jag hade kämpat ut (striden med sorgen över G. S. Leijonhufvuds död 1837). Svedelius Lif 265 (1887). SFS 1918, s. 1391 (om anbud). Vid avgivande av vitsord för svensk skrivning (i studentexamen) må hänsyn kunna tagas jämväl till elevs under sista läsåret vid skolan utförda skriftliga arbeten. SFS 1935, s. 353; jfr b. Egypternas skriftliga kvarlåtenskap. Fåhræus LäkH 1: 90 (1944). Eftersom vi nu levde samman i Göteborg, finns inte många skriftliga vittnesbörd kvar om våra skiftande meningar. Wigforss Minn. 2: 196 (1951). — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om lag: skriven (se SKRIVA, v. 9 h). (Våra hedniska förfäder) hade väl ej skrifteliga Lagar; men Förfädernas efterdömmen och vanlige häfder tjente dem i stället för Lagar. Botin Utk. 25 (1757). Ehuru man i de älsta tider icke egde beskrefna lagar och minst någon skriftelig grundlag, blef dock (osv.). Schönberg Bref 1: 10 (1772).
b) som utgöres av skrivning (se d. o. 5) l. skrivningar, i form av skrivning(ar). FörslStatutUniv. 1851, s. 229. I realskolexamen är pröfningen dels skriftlig, dels muntlig. SFS 1905, nr 6, s. 20. Adjunkten Willén .. fyllde sina två modersmålskolumner, den för ämnets skriftliga och den för dess muntliga del. Swensson Willén 200 (1937). Skriftliga övningar. Östergren (1939).
c) (mera tillf.) om litteratur: förmedlad i skriven form (utan uppläsning). Schück AllmLittH 3: 167 (1921).
d) jur. om rättegång(ssätt), process o. d.: som (enbart) grundas på skriftligt processmaterial; vid vilken (enbart) skriftväxling parterna emellan förekommer. Processen är antingen muntlig eller skriftlig. Schrevelius CivPr. 15 (1853). Såsom skriftlig har processen kännetecknats, om parterna affatta sina anföranden i skrifter, som de ingifva till domstolen. Kallenberg CivPr. 2: 101 (1927). Skriftlig process i den klassiska meningen är ett förfarande, där endast det som föreligger i skriftlig form får av domaren beaktas som material för sakens avgörande. SvJuristT 1937, s. 711.
e) i n. sg. i substantivisk anv.: (ngt) skrivet (se SKRIVA, v. 2 k, 9) l. skriftlig handling o. d.; särsk. i uttr. ha l. få, äv. ge l. lämna l. ta o. d. skriftligt på ngt, ha osv. skriftlig(t) intyg l. bekräftelse l. fullmakt l. ha osv. ”papper” på ngt; äv. (vard.) allmännare l. oeg. l. bildl. (särsk. i uttr. ha l. få skriftligt på ngt), särsk.: ha osv. svart på vitt på ngt. VDAkt. 1694, nr 854 (: lemna). (Mom.) 10. ”Taga skriftligt på allting och gifva skriftligt på intet”. Bergström Bild. 1: 163 (i handl. fr. c. 1830). Couvertet .. innehöll 2:ne Exemplar (av ett tidskriftshäfte), och det ena förmodeligen till mig sjelf, men hvem det andra är ämnadt till vet jag icke, ty der var ej något skrifteligt til mig eller anordning derom. Florman BrRetzius 42 (1831). Stadsfogden .. grälade över att jag givit skriftligt på att försörja de sex geniernas barn. Wägner NattS 126 (1926). Du är så liknöjd för Ragni. .. (Svar:) ”O, du gås!” sa han och skrattade. ”Visst tycker jag om henne! Det kan du få skriftligt på, om du vill!” Thunberg FrämHus 142 (1930). ”Mamma vill kanske läsa .. (Karls brev)?” .. ”Nej. Det vill jag visst inte. Karl är avundsjuk på dig. Det vet jag redan, jag behöver inte ha skriftligt på det.” Hedberg DockDans. 302 (1955).
f) ss. adv.: i skrift l. skriftlig form; i sht i fråga om sätt att framställa l. uttrycka ngt, särsk. dels liktydigt med: gm l. i skriftlig(t) intyg l. löfte l. fullmakt o. d., dels (o. numera företrädesvis) liktydigt med: i l. gm brev. Keijserlige M:tz Öffuerste Capitenere for then skipzflota skreff oss tiil, .. på huilkit breff wij scriffteligen gåffue them ther wtijnnan wårt sinne och mening tilkenne. G1R 8: 350 (1533). (På våra frågor har Gud) lefft osz sine swar skrifftlig uti sitt Helga Ord. Rudbeckius KonReg. 262 (1615). Om någon med Förbindelse til Sathan, Skrift- eller Munteligen sig försyndar, så skal then .. straffas til Lijfvet. StadgEed. 1687, 1: 9. De Swenskas ord och meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skrifteligen kunna uttydas på Swenska. Dalin Arg. 1: 294 (1733, 1754). (Jag) giör .. dig nu till min Bokhållare; och skal jag också gie dig det samma skrifteligen, på det annat folck må deraf kunna se, hwad du nu äst för en Karl. Modée FruR 23 (1738). Om detta nya Kongl. Lust-Slott och Lust-Park torde jag någon annan gång få skrifteligen lämna Dig några ord. Nu må jag blott nämna, att (osv.). Linnerhielm 1Br. 2 (1787, 1797). Hageman .. uppmanade Hallenberg att själv framföra sitt ärende till rektor och dekanus, antingen skriftligen eller allra helst vid ett personligt besök. Ahnlund i 3SAH LXV. 2: 76 (1955). — särsk. (numera mindre br.) jur. motsv. d: (enbart) gm skriftliga inlagor (l. skriftlig inlaga); förr äv. i uttr. inlägga skriftligen mot ngn, inlämna skriftlig inlaga mot ngn. Suen Pärson will han intz suara, vthan han skrifteligen inlägger emoot honum. VRP 1658, s. 1141. Uti Cämners-Rätten, om saken är af någon wicht, och ther skrifteligen ageras, bör .. skriftelige Relationer utfärdas. Schmedeman Just. 1420 (1695). Rättegångarna utföras vid de båda lägre domstolarna skriftligen, vid den högsta .. muntligen. Palmblad Norige 245 (1846).
Ssg: skriftlighets-krav. (i fackspr.) krav på skriftlighet; särsk. (jur.) i fråga om rättshandling. Minnesskr1734Lag 2: 137 (1934; i fråga om fastighetsköp).
Spalt S 4850 band 26, 1973