Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKICKELAKTIG, adj.
Ordformer
(-acht-)
Etymologi
[samhörigt med SKICK, sbst.1, SKICKA o. SKICKLIG, sannol. ombildning av det senare ordet med anslutning till andra ord med ändelsen -AKTIG]
(†) som uppträder l. förhåller sig som man bör uppträda osv., ordentlig, anständig l. dyl.; jfr SKICKLIG 4 a. Wij (dvs. professorerna vid Uppsala universitet, skulle) .. os emellan hålla ödmiucka och skickelachtige och ställa wår academie, såsom thett till går wthi andre högloflige och ewangeliska academ(i)er. Annerstedt UUH Bih. 1: 85 (i handl. fr. 1610).

 

Spalt S 3880 band 26, 1970

Webbansvarig