| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKARPSKYTT skar3p~skyt2, i bet. 1—3 m., i bet. 4 o. 5 r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) person som skjuter (skjutit) med skarp ammunition; särsk. om tävlingsskytt (motsatt: kammar- l. salongsgevärsskytt); jfr SKAPP, adj. 9 (a). PT 1903, nr 219, s. 2 (om tävlingsskytt). jfr NysvSt. 1945, s. 46 (ss. öknamn på soldat som under posttjänst av misstag skjutit med skarp ammunition).
2) god l. säker skytt (jägare l. soldat); numera vanl. (om ä. förh.) om (skjutskicklig) speciellt utbildad soldat med långskjutande gevär (ingående i särskilda förband av lätt infanteri); äv. bildl.; jfr 3 o. SKARP, adj. 9 (a), 13. 10 Corporalskap, hvaraf et utgör Skarpskyttarne. KrigsmSH 1798, s. 33. Majoren. .. De tjugusex åren (som förflutit sedan jag sist såg min ungdomsvän) ha väl rispat hans ansigte, så att det nu liknar en gammal skott-tafla. Tiden är den värsta skarpskytt jag känner. Jolin Kom. 8 (1845). Man hade från fransmännens segrar (under napoleonkrigen) dragit den slutsatsen, att de vunnits endast genom de af dem begagnade talrika lätta trupperna eller så kallade tiraljörer och skarpskyttar, framskjutna i kedjor. Wingård Minn. 4: 54 (1847). (Sv.) Skarpskytt .. (eng.) good shooter. ÖoL (1852). (De finska bönderna) jaga .. ännu med förfädrens bågar och pilar och skjuta med dem så säkert som någon skarpskytt. Topelius Fält. 2: 54 (1856). Skarpskyttarnes antal på hvarje stambataljon är nu 32. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 159. Locke ÖsterlFrukt 28 (1876; om döden). SvUppslB (1935; om ä. förh.).
3) [utvecklat ur 2] man tillhörande skarpskytteförening l. verksam inom skarpskytterörelsen; i pl. äv.: personal inom skarpskytterörelsen (äv. i uttr. de frivilliga skarpskyttarna); i fråga om moderna förh.: medlem av skytteförening (för främjande av skjutskickligheten). Sundeborg LycklSkarpsk. 14 (1861). Ni kan vara helt viss derom, att de flesta skarpskyttarne finnas bland dem som förvärfvat någon kunskap och detta icke minst i folkskolan. Eneroth FolkskSv. 3: 81 (1867). Spak HbFältartill. 4 (1873: frivilliga). OssSkarpskEmell. 5 (1940).
4) [eg. bildl. anv. av (2 l.) 3] kok. bakelse som utgöres av en ihålig, med grädde l. sylt o. d. fylld rulle av smördeg l. mördeg. Hagdahl Kok. 902 (1879). Laurin Minn. 1: 87 (1929).
5) [eg. bildl. anv. av (1 l.) 3] (förr) vardaglig benämning på sup bestående av punsch, konjak o. flera slags likörer (vilka ingredienser försiktigt slogos upp i ett spetsglas utan att blandas), solstråle; förr äv. om kvartersbutelj (spirituosa). Landsm. XVIII. 8: 36 (cit. fr. 1862). Cronholm Minnesbl. 74 (1908; om förh. i studentkretsar i Lund på 1860-talet).
B: (2, 3) SKARPSKYTTE-AVDELNING~020. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) avdelning av skarpskyttar. KrigVAT 1843, s. 328 (vid spanska kavalleriet). Uddgren Skytt. 24 (1910; om ä. förh.). —
(2, 3) -BATALJON. (förr) bataljon av skarpskyttar. SvNorStatskal. 1816, s. 362 (i norska armén). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 150 (1947; om ä. förh.). —
(3) -FEST. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) av skarpskytteförening arrangerad fest. Rydberg Brev 1: 139 (1868). —
(2, 3) -FÖRENING. förening (inom visst område, t. ex. stad l. härad) för stärkande av landets försvar gm medlemmarnas övning i vapnens bruk, i sht skjutning; i fråga om moderna förh. liktydigt med: skytteförening (för främjande av skjutskickligheten); särsk. i uttr. frivillig skarpskytteförening. Lindwall GotlSkarpsk. 9 (i handl. fr. 1836). SFS 1861, nr 10, s. 1 (: frivilliga). SvUppslB 25: 149 (1935; om skytteförening). —
-GEVÄR. (-skytt- 1852. -skytte- 1861 osv.)
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) till 3: gevär använt av l. tilldelat skarpskytt. PT 1861, nr 245, s. 2. —
(4) -JÄRN. kok. järn (se d. o. 5 d δ) omkring vilket degremsor viras vid tillverkning av skarpskyttar. StKokb. 63 (1940). —
-KOMPANI. (förr) kompani av skarpskyttar.
(2, 3) -KORPRAL. (förr) särsk. till 3: korpral inom skarpskytterörelsen. LundagKron. 1: 170 (1918; om förh. på 1860-talet). —
(2, 3) -KÅR. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr kår, sbst.3 2 (b); särsk. till 3 (jfr -förening). De nya frivilliga skarpskyttekårerna i England. GHT 1859, nr 229, s. 2. Friwilliga Skarpskytte-corpser. SFS 1861, nr 10, s. 1. BtRiksdP 1870, I. 1: nr 1, s. 18 (om kår av värvade soldater). Skarpskyttekåren .. började (under 1860-talets första år) få anslutning överallt i landet. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 151 (1947). —
-MÖTE.
1) (förr) till 2, om möte (se d. o. 7) för skarpskyttar. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. 1: 160.
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) till 3: möte (se d. o. 5) av skarpskyttar l. representanter för skarpskytterörelsen. AB 1862, nr 185, s. 1. BtRiksdP 1882, 4Hufvudtit. s. 15 (om riksmöte av representanter för skarpskytterörelsen). —
(2) -REGEMENTE. (-skytt- 1851. -skytte- 1816 osv.) (förr) regemente av skarpskyttar. SvNorStatskal. 1816, s. 359 (i norska armén). —
(3) -RÖRELSE. rörelse (se d. o. 8) representerad av skarpskytteföreningarna (i sht i deras ä. form; jfr skytte-rörelse); i sht i sg. best., äv. i uttr. (den) frivilliga skarpskytterörelsen. Sundeborg LycklSkarpsk. 12 (1861). Dædalus 1956, s. 52 (: frivilliga). —
-VAPEN.
1) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) till 2, 3: vapen för skarpskytt(ar); särsk. (förr) till 2. Hazelius Förel. 360 (1839).
2) (om ä. förh., numera mindre br.) till 2; om skarpskyttar ss. truppslag. KrigVAH 1856, s. 107 (i ryska armén). KrigVAT 1858, s. 165 (i ryska armén). —
(3) -VÄN. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) vän av skarpskytterörelsen. Rydberg Brev 1: 131 (1868). —
(3) -VÄSEN(DE). (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om sammanfattningen av skarpskytterörelsen samt dess organisation o. verksamhet. BtRStP 1862—63, 4: nr 67, s. 3. —
(3) -ÖVERBEFÄLHAVARE~1010200 l. ~1002000. (förr) chef för skarpskytteförening. NDA 1867, nr 151, s. 2. —
(1—3) -ÖVNING, sbst.2 (sbst.1 se sp. 3581). särsk. (förr) till 2; jfr -möte 1. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 16.
C (numera föga br.): SKARPSKYTTS-SÅNG, se B.
1) (†) till 2: av skarpskyttar utövad skjutkonst (ss. ämne för militär undervisning o. övning). KrigVAT 1856, s. 430.
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) till 3; verksamhet i skarpskytteförening(ar) o. d.; skarpskytteväsen; i sht i sg. best. Hellberg Samtida 3: 92 (1871). Det bleve nog för mycket bra åt oss om vi finge en rejäl riksdag och ett bra skarpskytteri. Högberg Baggböl. 1: 29 (1911; angivet ss. yttrat år 1863).
Spalt S 3590 band 26, 1970