Publicerad 1969   Lämna synpunkter
SKAFT skaf4t, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sannol. av ä. t. schaft, sidoform till schaff, bytta, kar, av fht. skaf, kärl, motsv. fsax. skap, kärl, mlt. o. lt. schap, fat, kar, skåp (se SKÅP, förvaringsmöbel)]
(förr) bytta varmed vid pappersbruk massan östes från massakaret till kypen; jfr SKAFT-BYTTA, sbst.2 VetAH 1787, s. 75. Pojken hämtade .. (när formaren så önskade) massa med ett skaft från massakaret och fyllde på kypen. Ambrosiani DokumPprsbr. 382 (1923). — jfr TYG-SKAFT.
Ssg: SKAFT-BYTTA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 3337). (förr) = skaft, sbst.2 Ambrosiani DokumPprsbr. 381 (i handl. fr. 1836).

 

Spalt S 3344 band 25, 1969

Webbansvarig