Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIMS sim4s, r. l. m. (Schultze Ordb. 4099 (c. 1755) osv.) ((†; i bet. 1) n. G1R 17: 270 (1545: zimesset, sg. best.), GHT 1896, nr 181, s. 3); best. -en (ss. n. -et); pl. i bet. 1 o. 2 -er (Weste (1807) osv.) (ss. n. äv. =, BoupptSthm 1684, s. 180 a, Bil., GHT 1896, nr 181, s. 3), i bet. 3 -ar.
Ordformer
(sem- i ssg 1784 (: Semhöfwel). sembs- i ssg 1674 (: sembs Höffwel). semsk- i ssg 1668 (: Semsk höfwel). sims 1684 osv. säms- i ssg 1676 (: Sämshöflar)1782 (: Säms Hyfwel). sämsk- i ssg 1756 (: sämsk Hyfwell). zimesset, sg. best. 1545)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. sims (best. -en) av t. sims (l. mlt. semese, simes), av mht. sims, simȝ, simeȝ (med koll.-formen gesimeȝe, varav GESIMS), av fht. simiȝ (anträffat bl. ss. förled i ssgn simiȝstein, kolonnhuvud), sannol. av lat. simatus, p. pf. av simare, trycka platt, till simus, trubbnäst (se SIMA, sbst.1); möjl. är det t. ordet i stället lånat från fr. cimaise, cymaise, gesims, av lat. cymatium, liten våg, av gr. κυμάτιον, diminutiv av κῦμα, våg, bölja (simsen har vågform). — Jfr SEMITSE]
1) gesims av sten l. tegel l. kakel l. trä o. d.; numera i sht dels om ä. förh., dels (i ngt utvidgad anv.) ss. förled i ssgr som beteckna (arbete med) verktyg avsett för hyvling av falsar o. profiler. G1R 17: 270 (1545). Kakelugnarna (i en 1838—1844 byggd herrgård) äro .. flata eller runda och med simsen dekorerad i relief: sfinxer, hjälmar, svärd etc. Hofrén Herrg. 431 (1937). jfr BÅG-, SOCKEL-SIMS.
2) (i fackspr.) om metallist med dekorativt l. praktiskt syfte. Schulthess (1885; på takränna). SvIndLex. 1: 551 (1948; om bockad kant på bleck l. plåt).
3) [elliptiskt för SIMS-HYVEL] (i vard. fackspr.) simshyvel. AHB 116: 9 (1883).
Ssgr (till 1): SIMS-FORMARE. (i sht förr) person som yrkesmässigt utformar (kakel l. tegel till) gesimser. Lundell (1893).
-GRODA. snick. simshyvel helt av stål o. försedd med två enkla hyveljärn bredvid varandra, varigm hyvling (t. ex. i en dörrfals) från bägge håll möjliggöres. TNCPubl. 23: 60 (1954).
-HYVEL. [jfr t. simshobel] snick. smal hyvel med järn av minst samma bredd som hyvelstocken, använd vid arbete med gesimser l. för hyvling av falsar l. profiler; äv. (numera föga br.) i uttr. dubbel simshyvel, simsgroda. BoupptSthm 1668, s. 993. Dubbel simshyfvel. Eneberg Karmarsch 1: 123 (1858).
-HYVLING. snick. hyvling med simshyvel. Schulthess (1885).
-KAKEL. [jfr t. simskachel] (i sht förr) med utskjutande horisontell vulst försett kakel avsett att kröna en kakelugn l. ge ett listverk dess exteriör; jfr -tegel. Fatab. 1907, s. 3.
-LIST. (i sht förr) gesims. Weste (1807).
-TEGEL. [jfr t. simsziegel] (i sht förr) tegel avsett att ingå i ett krön l. ett listverk på en tegelexteriör; jfr -kakel. Dalin (1854).
-VERK. [jfr t. simswerk] (numera i sht i skildring av ä. förh.) gesims; äv. koll. (Fr.) Moulure, .. (sv.) Simsverk: list, karm, fris o. d. Dalin FrSvLex. 2: 152 (1843). Under form af plattor, hörnkakel, simsverk .. m. m. innehåller (samlingen av kakel) .. en mångfald af mönster i skiftande färger. VL 1893, nr 112, s. 2.
Avledn. (till 1): SIMSA, v., -ning. [jfr t. simsen, förse med gesims(er)] snick. hyvla med simshyvel; äv.: framställa (ngt) med simshyvel. Eneberg Karmarsch 1: 126 (1858). HantvB I. 2: 114 (1934; tr.).

 

Spalt S 2514 band 25, 1967

Webbansvarig