Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHELLFISK, r. l. m.
Ordformer
(schel- 1797. shell- 1799. skäll- 1642)
Etymologi
[liksom d. (dial.) skælfisk o. t. schellfisch sannol. av lt. schellfisch l. holl. schelvisch, av mlt. resp. mnl. schelvisch, av schelle, skal (se SCHELLACK), o. visch, etymologiskt identiskt med FISK, sbst.1; koljans kött sönderfaller lätt i tunna skivor]
(†) kolja; äv.: vitling. Palmchron SundhSp. 107 (1642). Orrelius 195 (1797). Bladh (o. Hornstedt) 29 (1799; om vitling).

 

Spalt S 1386 band 24, 1965

Webbansvarig