Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SARVA, v. l. SERVA, v.1 -ade. vbalsbst. -ING (se d. o.), -NING (se SARVING).
Ordformer
(sarv- 16911852. serv- 18521856)
Etymologi
[jfr d. sarve, nor. serve (i ä. nor. äv. sarve), t. serven; av eng. serve, i ä. eng. äv. sarve (se SERVERA)]
(†) kläda (tross o. d.) med garn, platting o. d. för att förhindra nötning (i klys). (Bild) 63. Wijsar huru karn geer an biuten (sannol. felaktigt för bunten) af Cabel Garnet för honom som sarfar. Rålamb 10: 52 (1691). Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
Anm. I vissa lexika har ordet upptagits dels ensamt (Sahlstedt (1773), Möller (1790), Weste FörslSAOB (c. 1815)), dels i förb. sarva ihop (Serenius Fff 3 a (1734), Lind (1749)) med en angiven bet.: splitsa resp. splitsa ihop (rep); det är troligt att denna anv. i den äldsta källan (Serenius) beror på missuppfattning l. felskrivning (jfr dels: (Eng.) To splice Ropes, (sv.) splisza, sarfwa ihop rep. Serenius Fff 3 a (1734), dels: (Eng.) To Splice Ropes .. (sv.) splissa, skarfwa ihop rep. Dens. Nnn 4 a (1757)) o. att de senare källornas uppgifter härstamma från denna källa.

 

Spalt S 1196 band 24, 1965

Webbansvarig