saffian | SAOB

Publicerad 1963

SAFFIAN saf1ia4n, ngn gg saf3ian2 (saffia’n Weste, – -án Dalin; äv. uttalat sàffian Hellquist EtymOrdb.), sbst.1, r. l. m. (Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 59 (1704) osv.), äv. n. (Carl XII Bref 316 (1704) osv.); best. -en resp. -et; pl. (numera vanl. om olika slag) -er resp. =.

Ordformer

(safian (-ph-) 1563—1847. saffian 1645 osv.)

Etymologi

[jfr d. safian, t. o. eng. saffian, bulg. sachtijan, polska safjan, tjeck. safian, ry. saf’jan, turk. sahtijan; ytterst av pers. saχtijān, saffian, av omstritt urspr.; i germ. spr. sannol. närmast inlånat från slav. spr.]

mjukt o. fint, på narvsidan färgat läder berett (urspr. medelst sumakgarvning, sedermera medelst vegetabilisk garvning över huvud) av getskinn (o. då äv. kallat äkta saffian) l. annat skinn, i sht fårskinn (o. då äv. kallat oäkta saffian), saffianläder; marokäng; i sht förr äv. i individuell anv.: till saffianläder beredd hud. Röde saphianer 3 st:r och en goll. .. Ryske huder 4 st:r. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 54. Sabel gehäng af blått Saffian och med gult Saffian omslagit. KlädkamRSthm 1755, s. 370. En gräsmatta, likt ett grönt saffian, ligger utbredd på marken. CFDahlgren 3: 159 (1820). Man särskiljer äkta saffianer (maroquins) beredde af gethud, oäkta saffianer beredde af fårhudar, spaltade fårskinn och tunnt kalfskinn. Liedbeck KemTekn. 718 (1867). Klubbstolar och soffor beklädda med grön saffian. Gripenberg Powell SällsHemv. 164 (1930). — särsk. (mera tillf.) mer l. mindre bildl. Den lyckan (dvs. att bli drottning), / Hur ni (dvs. Anne Boleyn) ock gör er till, fick säkert rum / Uti ert samwets fina saffian. Hagberg Shaksp. 5: 347 (1848; eng. orig.: soft cheveril conscience).

Ssgr: SAFFIAN- l. SAFFIANS-ARBETARE~0200. (förr) arbetare på fabrik l. garveri för beredning av saffian. Weste FörslSAOB (c. 1815). —

-BAND, n. bokband av saffian. Silfverstolpe BokbSthm 92 (i handl. fr. 1786). —

-BEKLÄDD, p. adj. Saffianbeklädda bänkar. MoB 7: 130 (1810). —

-BEREDARE. (numera bl. mera tillf.) person som bereder saffian; jfr -garvare, -makare, -tillverkare. Björkegren 1724 (1786). —

-BEREDERI. (saffian- 1922. saffians- 1752—1760) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) = -manufakturi. BondP 8/2 1752. Ringborg NorrkpgKr. 5: 31 (1922). —

-BEREDNING. Safians Beredning. Björkegren 1724 (1786); möjl. icke ssg. Holmberg 2: 89 (1795). —

-BUNDEN, p. adj. om bok: försedd med saffiansband. Bååth-Holmberg Morf. 1: 9 (1910). —

-BÄLTE. (i sht förr) jfr bälte 1. Silkestickade saffiansbälten. Wistrand NordMAllmog. 53 (1909). —

-DYNA, r. l. f. (i sht förr) jfr dyna, sbst.1 1. BoupptVäxjö 1856. —

-ETUI. etui av saffian. BoupptVäxjö 1796. —

-FABRIK. (förr) jfr -garveri. Linné Öl. 5 (1745). —

-FABRIKATION. (numera bl. tillf.) jfr -beredning. AHB 52: 40 (1871). —

-FABRIKÖR. (i sht förr); jfr -fabrik. PH 8: 426 (1766). —

-FODER. (saffians-) (†) saffianetui; jfr foder, sbst.2 1. GT 1788, nr 149, s. 4. —

-FODRAL. jfr -etui. BoupptVäxjö 1816. —

-FÄLL. (saffians-) (†) = -hud; jfr fäll, sbst.1 5. BoupptSthm 1672, s. 529 a. —

-FÄRGNING. färgning av saffianläder. Berzelius Kemi 5: 727 (1828). —

-GARVARE. (förr) jfr -beredare. JournManuf. 2: 172 (1826). —

-GARVERI. (förr) garveri där bl. l. huvudsakligen saffianläder bereddes. Åstrand 2: 249 (1855; om förh. i Ryssl.). —

-GULT, n. (numera bl. tillf.) färg som överensstämmer med l. påminner om den hos gulfärgad saffian. En vacker fogel .. prydd med rika fjädrar af svart och saffiansgult. Lindström Bates 164 (1872). —

-HANDEL. (numera bl. mera tillf.) handel med saffianläder; förr äv.: affär som försäljer saffian. Schulthess (1885). Björkman (1889; abstr. o. konkret). —

-HUD. (saffians-) (numera knappast br.) till saffian beredd (get)hud. RP 9: 378 (1642). —

-KANT. (i sht förr) jfr kant, sbst. 7. Forssell Handskom. 61 (1920; på stövlar). —

-KAPPA. (förr) skom. kappa (se kappa, sbst.1 2 b ζ) av saffianläder. 2SkomOrdl. 4 (c. 1847). —

-KASKETT. (förr) jfr kaskett 1. Quennerstedt Torneå 1: 174 (cit. fr. c. 1809). —

-KIL. kilformad isättning av saffian (för prydnadsändamål); jfr kil, sbst.2 II 3 b. Arkadius Pakkala 19 (1895; i stövelskaft). —

-KÄNGA. (förr) jfr -sko. Weste FörslSAOB (1823; under känga). —

-LÄDER. = saffian, sbst.1 RR 24/7 1667. —

-LÄDER-BEREDERI. (saffians-) (†) = -manufakturi. PH 6: 3943 (1756). Tuneld Geogr. 1: 34 (1785). —

-MAKARE. (saffian- 1885—1889. saffians- 1807) (numera mindre br.) saffianberedare, saffiangarvare. Weste (1807). Björkman (1889). —

-MAKERI. (saffian- 1672—1895. saffians- 1672—1745) (†) = -manufakturi. KommerskollR 7/9 1672. TT 1895, K. s. 53 (om förh. på 1600-talet). —

-MANUFAKTURI. (förr) industriell anläggning för beredning av saffian; jfr -berederi, -fabrik, -garveri, -läder-berederi. KommerskollR 7/12 1738. —

-MÖSSA. (förr) Reuterdahl Mem. 111 (1858). —

-NÅLBOK~02, äv. ~20. nålbok bestående av mjuka tyglappar i ett fodral av saffian. PT 1898, nr 293 A, s. 3. —

-PAPPER. [jfr t. saffianpapier] (i sht förr) papper (använt till bokband o. d.) som imiterar saffian, marokängpapper. Almström KemTekn. 2: 509 (1845). —

-PJÄXA, r. l. f. (förr) jfr pjäxa, sbst. 2, o. -sko. BoupptVäxjö 1817. —

-PLÅNBOK~02, äv. ~20. BoupptVäxjö 1833. —

-PRESSAD, p. adj. (i fackspr.) om läder: pressad i mönster liknande narven hos saffianläder. KatalÅhlénHolm 35: 208 (1915). —

-PRESSNING. (i fackspr.) jfr -pressad; särsk. konkret. Portmonnä .. av .. skinn i fin saffianprässning. KatalÅhlénHolm 35: 208 (1915). —

-RESMÖSSA~020. (förr) jfr -mössa. DA 1793, nr 178, s. 3. —

-SCHATULL. (i sht förr) jfr -etui. Almqvist DrJ 404 (1834). —

-SKINN. saffian, saffianläder; i sht förr äv. i individuell anv.: till saffian beredd hud. Saffianskind .. st. 13. OxBr. 11: 827 (1645). Portmonnäplånbok .. av saffianskinn. KatalÅhlénHolm 118: 392 (1939). —

-SKO, r. l. m. (förr) sko (med ovanläder) av saffian. Fatab. 1911, s. 86 (1774). —

-SKÄRP. (i sht förr) Blanche Band. 353 (1848). —

-SOFFA. (i sht förr) soffa med klädsel av saffian. Agrell Tolstoj Kar. 1: 7 (1925). —

-STÖVEL. (förr) jfr -sko. KlädkamRSthm 1760, s. 315. —

-STÖVLETT. (förr) jfr -sko. PT 1898, nr 138, s. 3. —

-SÖM. (numera knappast br.) om insydd remsa l. bes (se bes, sbst.1) av saffianläder i stövelskaft o. d.; anträffat bl. i jämförelse. Två fullt nationela lifsyttringar löpa .. likt en röd saffiansöm längs efter hela den appenninska stöfveln ända från skaftet till klacken, ja, ut i tåspetsen … Jag menar: brinnande kärlek till maccaroni .. och okufligt begär efter italienskt bränvin. Beckman Påfv. 160 (1880). —

-TILLVERKARE~0200. (numera bl. tillf.) jfr -beredare. Björkegren 1724 (1786). —

-TILLVERKNING~020. (numera bl. tillf.) saffianberedning; äv. konkret, om resultatet. JournManuf. 2: 167 (1826; konkret). AHB 4: 14 (1860; abstr.). —

-TOFFEL. toffel (med ovanläder) av saffian. BtVLand 3: 98 (c. 1795). Dardel Konf. 8 (1924). —

-ÖGONSKÄRM~002, äv. ~200. (förr) Gröna Saffians-Ögonskärmar att bruka wid eldsljus för ögonens conserwerande. VexiöBl. 1822, nr 6, s. 4.

Avledn. (†): SAFFIANISK, adj. som utgöres av saffian, saffian-. (Marockos) egne Waror, som Ull, Kläden, Damaster, röde och gule Saphianiske Skin (m. m.). Berg BeskrBarbSlafw. 135 (1757).

Spalt S 67 band 24, 1963

Webbansvarig