Publicerad 1962   Lämna synpunkter
RÖSTA rös3ta2, v.5 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, -ERSKA, se avledn.
Ordformer
(-rosta 1642 (: omrostande, vbalsbst.). -rusta 1618 (: omrustat, sup.). rösta 1529 (: omröstat, p. pf. n.) osv.)
Etymologi
[y. fsv. rösta um kring, hålla omröstning; jfr d. røste, sjunga, rösta, isl. reysta, låta sin röst höras, sjunga, nor. dial. røsta, stämma upp, nynna, røsta seg, ropa; till RÖST, sbst.3]
1) motsv. RÖST, sbst.3 1: tala l. ropa l. sjunga; särsk. i uttr. rösta om ngns lov, lovsjunga ngn; numera bl. i de särsk. förb. RÖSTA TILL o. RÖSTA ÖVER samt ssgn ÖVER-RÖSTA. (Den avlidna) får om Herrans Lof med helga Änglar rösta. Eldh Myrth. 170 (1724). Fiskalen ursäktade nu ”sitt höga röstande”, men inföll snart i samma ifver. Cavallin Herdam. 5: 378 (cit. fr. 1763).
2) motsv. RÖST, sbst.3 3, om beslutande församling l. valkorporation: företa omröstning; om enskild person: delta i omröstning l. avge sin röst; i p. pr. äv. i substantivisk anv., om deltagare i (om)röstning. Rösta blankt, se BLANK, adj. 2 b. Rösta med slutna sedlar, med uppresning. Rösta om, förr äv. över ngt. Rösta på ngn (till riksdagsman). Rösta med socialdemokraterna. Svart Gensw. I 8 b (1558). Man borde uppskjuta folkförsamlingen till soldaternes hemkomst, på det hela Menigheten kunde rösta öfver det som rörde dess bästa. Kolmodin Liv. 2: 364 (1832). Inom den utsatta tiden skall röstande till styrelsen aflämna eller insända sin valsedel, inlagd i försegladt konvolut. SFS 1907, nr 136, s. 9. Egentligen vägde rösterna jämnt, eftersom ordf. meddelade, att han felaktigt röstat bland de 34. Wigforss Minn. 1: 395 (1950). — jfr BE-, IN-, KULL-, NED-, OM-, PÅ-, VAL-, ÖVER-RÖSTA m. fl. o. ETTNAMNS-, FULLMAKTS-, POST-RÖSTNING m. fl. — särsk.
a) i uttr. rösta för ngt (jfr b, g), utöva rösträtt ss. representant för l. innehavare av ngt. PH 8: 69 (1765). Äfven om egare har i arrendekontrakt förbehållit sig rösträtt, .. (skall alltid) arrendatorn .. rösta för innehafvande fastighet. Aldén Medb. 2: 7 (1884). Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar å vägstämma för kommunens hela rösttal enligt den för senaste val av ombud upprättade röstlängden. SFS 1934, s. 431.
b) i uttr. rösta för (äv. ) ngt (jfr a, g), vid omröstning avge sin röst till förmån för ngt; jfr c. Dalin (1854). Lewenhaupt sjelf beräknade, att vid krigsrådet .. endast 2 röstat för att försvara staden, men 6 deremot. Malmström Hist. 2: 371 (1863). Ahrenberg Männ. 6: 33 (1914: ).
c) med obj. betecknande visst förslag l. alternativ o. d. varom omröstning hålles: rösta för (se b); äv. (o. numera nästan bl.) i uttr. rösta ja, avge jaröst(er), rösta nej, avge nejröst(er). Några biskopar (hade) röstat ja. Liljecrona RiksdKul. 371 (1840). Han röstade i Rådet nej till beslutet att låta beskickningen afgå. Svedelius i 2SAH 55: 220 (1878). (C. G. Leopold meddelade, att han under vissa förutsättningar) ginge .. öfver till dem, som röstade stora priset. Ljunggren SAHist. 1: 143 (1886). Östergren (1937).
d) (numera föga br.) gm omröstning fatta (beslut) l. gm omröstning ge uttryck åt (opinion). Riksdagen blefve därigenom, då den endast fick rösta en opinion, icke beslut, ett stort undersökningsmaterial. Strindberg Hafsb. 58 (1890).
e) (ngt vard.) i uttr. rösta höger, rösta med högern, rösta vänster, rösta med vänstern. Östergren (1937).
f) (†) i uttr. rösta till (viss befattningshavare), delta i val av (viss befattningshavare). I Scotland får .. ingen Landtbonde rösta till Parlaments-Ledamot. LBÄ 27—28: 113 (1799).
g) bildl.; särsk. motsv. b, i uttr. rösta för (äv. ) ngt (jfr a), tala för l. yrka på l. förorda l. önska ngt o. d. Dalin (1854). (Milton o. Spinoza) förorda en oinskränkt intellektuel och .. religiös frihet. Oaktadt dylika förutsättningar, röstar Spinoza emellertid för en enrådande styrelse. Bolin Statsl. 2: 37 (1871). När någon kom af .. hundarna, som röstade på omedelbart kalas, fick han sig ett nyp, så att han förlorade lusten. Knöppel SvRidd. 201 (1912). Kjellgren Smar. 105 (1939). — särsk. (numera föga br.) med saksubj.: utöva sitt inflytande, gälla; äv. i uttr. rösta för ngt, tala för ngt, vara skäl för ngt. VetAH 1819, s. 51. Alla dessa 4 brister (som vidlåda studentexamen) .. äro följaktligen så lätt afhjelpliga, att de ingalunda kunna rösta för studentexamens afskaffande. SKN 1844, s. 87.
Särsk. förb.: RÖSTA BORT10 4. till 2: gm omröstning avskaffa (ngt). Engström Äfv. 79 (1908).
RÖSTA EMOT04 l. MOT4. till 2: vid röstning avvisa ett förslag o. d., rösta nej; äv. med obj., betecknande förslag o. d. 45 röstade för och 30 emot. Westee (1842). Auerbach (1913; med obj.).
RÄSTA FÖR10 4. till 2 (b): vid röstning lämna sitt bifall till ett förslag o. d., rösta ja; äv. med obj., betecknande förslag o. d. Westee (1842). Auerbach (1913; med obj.).
RÖSTA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. till 2: gm röstning genomdriva (ngt). Försvarsfrågan 193 (1913).
RÖSTA IKULL, se rösta omkull.
RÖSTA IN10 4. till 2: gm omröstning intaga (ngn i en förening o. d.); äv.: gm sin(a) röst(er) genomdriva inväljande av (ngn i en parlamentarisk församling). Östergren 3: 721 (1929; i ett sällskap). jfr inrösta.
RÖSTA MOT, se rösta emot.
RÖSTA NED10 4, äv. NER4. till 2: i votering besegra (ngn) l. fälla (förslag o. d.); äv.: gm omröstning avskaffa (ngt). Man kan rösta ned bränvinet, men det är intet i vägen för, att bolaget fortfar att existera som öl och vinhandel. GHT 1895, nr 250 B, s. 3. De röstade .. obönhörligt ned förslaget. TurÅ 1917, s. 87. jfr nedrösta.
RÖSTA OM10 4. jfr omrösta. till 2.
1) (†) företa omröstning (om ngt). LPetri KO 78 b (1571). Derom Röstades om. RARP 1: 143 (1631). Möller (1807). särsk. = omrösta, v.1 1 slutet. Schmedeman Just. 147 (1615).
2) rösta på nytt.
RÖSTA OMKRING. [y. fsv. rösta um kring (i bet. 1)] (†) till 2.
1) = omrösta, v.1 1 slutet. 2SthmTb. 3: 24 (1553).
2) med bestämning bestående av att-sats: gm omröstning (inom rätt) fastställa (att osv.). Tha wart th[et] och ept[er] hans egen beke[n]nelse røstat om kri[n]g at han haffde hafft sich emot syn rette h[er]re som en ffor-ræde[re]. OPetri Tb. 56 (1525).
RÖSTA OMKULL10 04, äv. IKULL04. (ngt vard.) till 2: i votering besegra (ngn) l. fälla (förslag o. d.). Och likväl har min herre varit med bland dem som röstat omkull det nya representationsförslaget. Blanche Krön. 24 (1844). Beskow DeUnga 102 (1904). jfr kullrösta.
RÖSTA TILL10 4. (föga br.) till 1: låta höra sin röst. Cannelin (1904). Dens. (1939).
RÖSTA UR10 4. (numera bl. tillf.) till 2: gm omröstning utesluta (ngn) ur (förening o. d.). UrKorrCronholm 157 (1837).
RÖSTA UT10 4. (numera bl. mera tillf.) till 2: gm omröstning utesluta (ngn ur förening l. parlamentarisk församling o. d.). Liljecrona RiksdKul. 247 (1840). SD(L) 1904, nr 322, s. 1.
RÖSTA ÖVER10 40. (numera bl. tillf.) till 1: överrösta (ngn l. ngt). Lind (1749). Det skriker från alla ändar i byn. / Det röstar över Guds lärkor i skyn. Karlfeldt FlBell. 111 (1918).
Ssgr (till 2): A: RÖST-, se röst, sbst.3 ssgr.
B: RÖSTE-, se röst, sbst.3 ssgr.
C: RÖSTNINGS-BESTÄMMELSE. bestämmelse som reglerar förfarandet vid omröstning; jfr röst-bestämning. TSvLärov. 1946, s. 291.
-DELTAGANDE ~0200, n. deltagande i omröstning. TSvLärov. 1941, s. 204.
-FREKVENS. frekvens varmed röstberättigade delta i en omröstning. Carlsson LantmPol. 23 (1953).
-FRIHET~02, äv. ~20. frihet att vid omröstning följa sin egen vilja. FFS 1931, s. 806.
-GILL. (†) röstberättigad. Möller (1807).
-PROCEDUR. procedur som tillämpas vid omröstning. Castberg FörentNat. 10 (1945).
-PROCENT. procent av röstberättigade som deltagit i en omröstning; procent av antalet i en omröstning avgivna röster (som uppnåtts av viss meningsriktning). Östergren 5: 310 (1935).
-REGEL; pl. -regler. jfr -bestämmelse. Castberg FörentNat. 6 (1945).
-RESULTAT. Östergren (1937).
-RÄTT, r. l. m. (†) rösträtt. Wallquist EcclSaml. 1—4: 238 (1772). Bergv. 4: 219 (1805).
-RÄTTIGHET. (†) rösträtt; jfr röst-rättighet. VDAkt. 1790, nr 508.
-SEDEL. (numera bl. tillf.) röstsedel. PH 8: 71 (1765).
-SÄTT, n. sätt varpå omröstning tillgår; jfr röst-sätt. Lefrén Förel. 1: 68 (1818).
Avledn.: RÖSTARE, m.||ig. deltagare i (om)röstning. Östergren (1937).
RÖSTERSKA, f. (mera tillf.) jfr röstare. Östergren (1937).

 

Spalt R 4588 band 23, 1962

Webbansvarig