Publicerad 1961   Lämna synpunkter
RÄPP räp4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Hyltén-Cavallius Vär. 1: 174 (1863) osv.) ((†) -er Karlsson ÖrebroSkolH 3: XXXIII (cit. fr. 1633: vinterräpperna)); äv. (numera knappast br.) RÄPPA räp3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(räpp (re-) 1593 osv. räppa (re-) 1621 (i vers)1932)
Etymologi
[jfr sv. dial. räpp, stycke, bygdelag, vall bildad på fuktig slåttermark, anfall, tid, stund, fjärdedels år, nor. dial. repp, krets av gårdar, bygdelag, sjukdomsanfall, isl. hreppr, kommun; till den stam som föreligger i RIMPA; med avs. på bet.-utvecklingen jfr RAST, sbst.1, RID, VECKA. — Jfr RÄMPA]
Arvidi 95 (1651; i rimlista; bet. oviss).
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stund, tillfälle. Om itt paar Skoor, Aff Isgrims kloor, / Badh han (dvs. Reinecke) ther til, Sin Drotning mill, / Alt i then samma räppa. Forsius Fosz 226 (1621).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh. o. utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter bl. etnogr.) om var o. en av de fyra perioder om (ungefär) tre månader l. tretton veckor i vilka ett år indelades med utgångspunkt i räppadagarna, ”tretting”; äv. allmännare: fjärdedels år, kvartal. Så nära i 3. åhr på en räpp när. VDAkt. 1714, nr 182. Vår Frudagen .. är i Wärend tillika en reppa-dag, så att andre reppen, vår-reppen, med honom begynner. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 239 (1864). Arv 1955, s. 20. jfr VÅR-, VÅRFRUDAGS-RÄPP.
3) [jfr 2] (†) om del av arbetsåret i skola (omfattande omkr. tre månader), termin. I annor Scholer i Pastoris och Saccellani närwarhu måghe publica examina 3 resor om åhret en i hwar räpp hallin bliffwa. Annerstedt UUH Bih. 1: 21 (i handl. fr. 1593). I hvarje lexo vttydde jag (då jag var professor) otta eller tijo verser. Så at vngdomen kunde vid hvarje termin eller repp, som the här (dvs. i Uppsala) kalla, få höra til enda en eller flera böker. Swedberg Lefv. 220 (1729). jfr PÅSKE-, VINTER-RÄPP.
Ssgr (till 2; numera bl. i skildring av ä. förh. o. utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter bl. etnogr.): A: RÄPPA-DAG. (räppa- 1863 osv. räppe- 1932) om var o. en av fyra märkesdagar under året (i regel Marie bebådelsedag, midsommardagen, Mickelsmässa (se d. o. 2) o. juldagen, länge beräknade efter gamla stilen) med vilka de olika räpparna ansågos börja. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 174 (1863).
-RÄKNING. beräkning av tid med utgångspunkt i indelningen i räppar, räkning i räppar. Vide SmålMinn. 55 (i handl. fr. 1863). Arv 1956, s. 127.
B: RÄPPE-DAG, se A.
-TALS. [jfr sv. dial. räpp(e)tals, tidtals, stundtals] (†) kvartalsvis. Förmantes til at pålysa skrifft och mesza til någon söndag i hwar månad åhret öfwer, på thet folcket måtte afwenjas ifrån then oseden at rote- och reppetals gå til Gudz bord. ConsPSkara 7/7 1726, s. 255. KulturbVg. 1: 32 (1728).
-VIS, adv. (†) = -tals. På det alfvarsammaste förböds all nattvardsgång räppe- eller terminsvis såsom stridande emot sakens rätta beskaffenhet. SkaraDVisitP 1755, nr 11.

 

Spalt R 3964 band 23, 1961

Webbansvarig