Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RISKA ris3ka2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er G1R 25: 399 (1555), Murenius AV 372 (1658)).
Ordformer
(förr äv. rij-)
Etymologi
[fsv. o. sv. dial. riska; sannol. avledn. av RIS, sbst.1 (jfr RISKA, sbst.4); jfr äv. RUSKA, sbst.2]
1) (numera bl. i Finl.) (löv)ruska. I skole lathe bönderne, som boo i skärijegården uptechne all grundh .. medh store qvaster och rijsker. G1R 25: 399 (1555). Kalm Resa 1: 204 (1753). Topelius NBlad 241 (1866, 1870). FoU 15: 68 (1902). jfr GRAN-RISKA.
2) (bygdemålsfärgat i vissa trakter) = RIS, sbst.1 2 a. Broman Glys. 3: 77 (c. 1730).

 

Spalt R 2151 band 22, 1959

Webbansvarig