Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RINGBLOMMA riŋ3~blωm2a l. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) RINGEBLOMMA riŋ3e~ l. RINGELBLOMMA riŋ3el~ l. RINGLABLOMMA riŋ3la~, förr äv. RINGONBLOMMA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (2LinkBiblH 4: 66 (c. 1550) osv.) ((†) -er Lemnius Pest. C 1 a (1572), L. Paulinus Gothus Pest. 68 b (1623)).
Ordformer
(ring- 1720 osv. ringe- 15721924. ringel- 15381915. ringla- 1917. ringon- 16851711. — Se för övr. BLOMMA, sbst.)
Etymologi
[fsv. ringebloma, y. fsv. äv. ringbloma, ringilbloma; jfr d. ringblomme (ä. d. äv. ringelblomme), mlt. ringelblome, mht. ringelbluome (t. ringelblume); jfr äv. mlt. ringele, fht. ringila, ringblomma, eg. diminutivformer av mlt. rink resp. fht. hring (se RING, sbst.1, o. RINGEL) o. sannol. urspr. använda om växtens halvcirkelformigt böjda frön; formerna ringblomma o. ringeblomma av RING, sbst.1, o. BLOMMA, sbst., l. möjl. (under anslutning till RING, sbst.1, uppkomna) ombildningar av den från t. inkomna formen ringelblomma; formen ringlablomma är (liksom sv. dial. ringeliblomma) en ombildning av ringelblomma; formen ringonblomma är likaledes en ombildning, som äv. föreligger i sv. dial. (Finl.)]
1) benämning på (växter tillhörande) släktet Calendula Lin.; vanl. om (den i Sv. ss. prydnadsväxt allmänt odlade) Calendula officinalis Lin.; förr äv. koll. l. ss. ämnesnamn, om blommorna av denna växt (som bl. a. användes ss. läkemedel); jfr RING-BLOM 1, RINGBLOMSTER, RINGROS, SOL-SICKA. VarRerV 58 (1538). När en Oxe kastar Blod-Vatten, .. tag .. 2 Händer af Ringel-Blomma, eller thes Ört (osv.). Aken Reseap. 258 (1746). Tre ringblommor i ett glas på predikstoln. Aurell NBer. 78 (1949). — jfr ÅKER-RINGBLOMMA. — särsk. (tillf.) i uttr. vild ringblomma (jfr 2 d), Calendula arvensis Lin. Retzius FlOec. 135 (1806).
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) benämning på olika vilda växter som erinra om ringblomma (i bet. 1).
a) Chrysanthemum segetum Lin., gullkrage. Fries BotUtfl. 3: 211 (1864).
b) Tussilago farfara Lin., hästhov. Ur gräset skymtar fram Ringblomman och Hvitsippan. Bellman (BellmS) 2: 74 (c. 1780, 1791; bet. oviss). Fries Ordb. (c. 1870).
c) i uttr. blå ringblomma, Centaurea cyanus Lin., blåklint; jfr RING-BLOM 2. Fries BotUtfl. 3: 212 (1864; från Smål.).
d) i uttr. vild ringblomma (jfr 1 slutet), Arnica montana Lin., hästfibla. Samzelius Blomst. 61 (1760; från Närke). Thedenius FlUplSöderm. 383 (1871).
3) [sannol. ombildning av RINBLOMMA] (†) växten Helichrysum arenarium (Lin.) Moench, hedblomster; jfr REN-BLOMMA, sbst.2, RINBLOMMA. Tagh .. (bl. a.) Ringebloma (till en latvärg). BOlavi 4 a (1578; Wirsung: Reinblumen). The gohla Rhin- (Ringel)blommor. Ahlich 38 (1722).
Ssgr (till 1): A (Anm. Nedan anförda ssgr kunna, i sht då förleden är -blom- l. -bloms-, äv. hänföras till ring-blom): RINGBLOM- l. RINGBLOMME- l. RINGBLOMS-BLOMSTER. (-blom- 1642. -blomme- 1739) (†) koll., om blommor av Calendula officinalis Lin. Palmchron SundhSp. 126 (1642). Thet vatten, som brennes af Ringelblomme-blomster är godt för allahanda ögnesiukdomar. Broocman Hush. 14: 35 (1739).
-FRÖ, n. ApotT 1698, s. 71.
-GRÄS. (-bloms-) (†) växten Calendula officinalis Lin. ApotT 1698, s. 35 (ss. apoteksvara).
-KONSERV. (förr) farm. konserv (se d. o. 1) beredd av blommorna av Calendula officinalis Lin. ApotT 1698, s. 16. Därs. 1739, s. 17. —
-RABATT. Berger Katt 45 (1923).
-SAFT. (förr) saft beredd av ringblommor. Block Pest. 13 (1711).
-SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Calendula Lin. ArkBot. II. 1: 7 (1904).
-VATTEN. (-blom- 1642 osv. -blomme- 1572 osv. -blommes- 1623. -bloms- 1698 osv.) (förr) farm. destillat på blommorna av Calendula officinalis Lin. Lemnius Pest. B 1 b (1572). ApotT 1739, s. 4.
-VIN. (förr) farm. läkemedel berett av vin o. blommorna av Calendula officinalis Lin. Haartman Sjukd. 4 (1759).
-ÄTTIKA. (förr) farm. jfr -vin. ApotT 1698, s. 1. Block Pest. 38 (1711).
B (†): RINGBLOMMES-VATTEN, se A.

 

Spalt R 2089 band 22, 1958

Webbansvarig