Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RIFFA rif3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av t. riefe, ränna, räffla fåra, besläktat med RIVA, v.2 — Jfr RIFFA, v.2]
(†)
1) inskärning i nyckelax. Almroth Karmarsch 627 (1839). WoJ (1891).
2) [möjl. elliptiskt för en icke anträffad ssg] fil som är böjd för att kunna användas i fördjupningar. Eneberg Karmarsch 2: 383 (1861).

 

Spalt R 1776 band 22, 1958

Webbansvarig