Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REVORM, sbst.1, m. l. r.; pl. -ar.
Ordformer
(ref- 1697. räf(f)- 16391754)
Etymologi
[fsv. räformber, sv. dial. revorm, tusenfoting; etymologiskt identiskt med REVORM, sbst.2, utgående från föreställningen, att djuren orsaka revormar (jfr ORM 8)]
(†) benämning på gråsugga o. tusenfoting; äv. allmännare, om mindre, krypande l. krälande djur: kryp (se KRYP, sbst.1); äv. bildl. Babba, Räfform, Källarmaal, och Watuspinnel, the kräka (dvs. kräla). Schroderus Comenius 223 (1639; t. texten: die Assel). Til förstockad Urin, Slemm och Gruss äre de små grå Ref-Ormar som i Murar och Kiällrar finnes treflige. Roberg Beynon 230 (1697). Nu ser jag några .. (män som syssla med rikets angelägenheter) vara hufvud-fiender öfver en Räf-orm, som de funnit i skinnet på en viss Act eller en viss Affaire: Den ena säjer, han har 6. fötter, den andra säjer, han har 8. Dalin Arg. 1: 174 (1733, 1754). Skulle jag kunnat inbilla mig .., at jag skulle vara en sådan Atome, en sådan räform, et sådant Intet. Därs. 2: 176 (1754; uppl. 1734: Ringmatk).

 

Spalt R 1691 band 22, 1958

Webbansvarig