Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REUMATIKER rä͡ɯma4tiker l. räv-, äv. röm- l. röjm-, äv. 0302, m.||ig.; best. -n; pl. = (SAOL (1900) osv.) l. reumatici –a4tisi (VattenkurLovisa osv.).
Ordformer
(förr äv. rheu-)
Etymologi
[jfr t. rheumatiker, eng. rheumatic; till lat. rheumaticus (se REUMATISK)]
i sht med.
1) person som lider av reumatism l. reumatisk(a) sjukdom(ar). VattenkurLovisa 10 (1894). Hasselblatt Mann Trist. 12 (1918). SocÅb. 1939, s. 50.
2) (föga br.) reumatolog. SvD(A) 1935, nr 345, s. 20.
Ssgr (till 1; med.): REUMATIKER-AVDELNING ~020. sjukhusavdelning för reumatiker(vård). UNT 1930, nr 10443, s. 3. —
-DISPENSÄR. dispensär för reumatiker. Reuma 1951, nr 1, s. 4. —
-SJUKHUS~02, äv. ~20. för reumatiker. Reuma 1950, nr 3, s. 7. —
-VÅRD. (sjukhus)vård av reumatiker. UNT 1934, nr 222, s. 1.

 

Spalt R 1594 band 22, 1958

Webbansvarig