| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REPRODUKTION rep1rodukʃω4n l. re1-, l. -ωd-, l. 0104 (– -ducktschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (i sht i fackspr.) motsv. REPRODUCERA 1: förnyat frambringande l. skapande (av ngt); nyalstring; återskapande; förnyad produktion; äv.: fortplantning (numera i sht i fråga om växter); stundom övergående i bet.: fortplantningsförmåga. LBÄ 32: 45 (1799). Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 173. De särskilda till reproduktionen hörande organerna inom djurriket. Thorell Zool. 1: 289 (1860). (Fonemets) fortsättning i tiden kan .. endast äga rum i form af reproduktion, skapande af ett nytt, såvidt möjligt likartadt fonem. Noreen VS 3: 6 (1905). Värdet af den arbetskraft, som kapitalisten köper, bestämmes (enligt Marx) .. af den arbetstid, som är erforderlig för denna arbetskrafts reproduktion — d. v. s. den tid, som åtgår för frambringande af de för arbetarens uppehälle nödvändiga lifsmedlen. 2NF 18: 199 (1912). Björkens reproduktion synes .. flerestädes vara så kraftig, att ett upphörande bete mycket snart skulle förvandla stora arealer av den syd- och mellansvenska barrskogen till skogar med dominerande björk. SvNat. 1934, s. 29; jfr c. SvTandläkT 1950, s. 23 (om råttors fortplantning). — särsk.
a) (numera föga br.) motsv. REPRODUCERA 1 a: regeneration (se d. o. a). ConvLex. (1825). Nilsson ÅrsbVetA 1830, s. 60. En märkvärdig förmåga hos djuren är återbildningen eller reproduktionen af förlorade delar. Rebau NatH 1: 17 (1879). 2NF (1915).
b) motsv. REPRODUCERA 1 b, om förhållandet att en befolkning l. folkmängd reproduceras. Det förutsättes, att reproduktionen betingas av utkomstmöjligheterna. SvD(A) 1934, nr 336, s. 22.
c) i fråga om växtbestånd, särsk. skog: föryngring (se FÖRYNGRA a), regeneration (se d. o. d). Huvudgrunderna för skogens vård, avverkning och reproduktion. SFS 1949, s. 899.
2) filos. o. psykol. motsv. REPRODUCERA 2: återuppväckande o. återinträdande i minnet l. medvetandet av ngt förut förnummet l. av tidigare föreställning(ar) o. d. (i sht på grundval av association). Wulf Köppen 2: 604 (1800). Vid reproduktionen återvänder en för en tid glömd föreställning i medvetandet. Rein Psyk. 2: 398 (1891). En reproduktion av minnen ingår som ett väsentligt led i allt tänkande och betingar den ofrivilliga del därav, vi kalla ingivelse. Gadelius Själsl. 1—2: 215 (1921). — jfr MINNES-REPRODUKTION.
3) (i sht i fackspr.) motsv. REPRODUCERA 3: (noggrann l. naturtrogen) framställning l. skildring av ngt (som tidigare framställts); återgivning; efterbildning; äv. konkret. Vetenskapen är .. en reproduktion af en ursprunglig enhet. Geijer I. 5: 348 (1821); jfr 1. Lindfors (1824). (Skulpturen har) särdeles hvad reproduktioner i smått och i brons vidkommer .. i Paris .. många verldskunnige atelierer. Estlander KonstH 217 (1867); jfr a. (Den grekiska teatern i Rom) var en reproduktion af den mindreasiatiska teatern. Hahr ArkitH 93 (1902). Såsom andlig social faktor bidrager (ton-)konstverkets reproduktion till danandet av en samfundskänsla. Norlind AMusH 1 (1920). Mycket av Pineus kvickhet låg i situationen … Därför blir det så svårt att ge honom i reproduktion. Zetterström Dag 120 (1946). — särsk.
a) motsv. REPRODUCERA 3 a: reproducering (av en bild l. en skrift o. d.); ofta övergående i bet.: (gm reproducering åstadkommet) mångfaldigande; ofta konkret, om avtryck l. omtryck l. kopia o. d. som framställts gm reproducering. KrigVAH 1881, s. 149. Grått kan å (kart-)originalet verka lätt och elegant, men blir i reproduktion trasigt. Globen 1925, s. 30. Ovanför soffan hänger en tavla, en reproduktion av Holbeins Kristus. Bolander ManNas. 232 (1925). 44 färgplanscher i förnämlig reproduktion. FoF 1944, s. 166. — jfr KART-REPRODUKTION.
b) pedag. motsv. REPRODUCERA 3 b: muntlig l. (i sht) skriftlig framställning av (innehållet i) ngt som tidigare lästs l. ngt som upplästs av en lärare o. d., återberättande (med egna ord); ofta konkret(are). Verd. 1886, s. 142. (De skriftliga proven i realexamen skola utgöras av) i tyska: en översättning från svenska till tyska eller, om lärjunge så önskar, reproduktion av en tysk text. SFS 1933, s. 600.
4) (†) motsv. REPRODUCERA 4: införande l. omtryckning i en tidning o. d. av ngt som tidigare varit tryckt (i en annan tidning o. d.). UrKorrCronholm 263 (1849). Dalin (1855).
-ANSTALT~02, äv. ~20. anstalt (se d. o. 5) där reproduktion utföres. Statens reproduktionsanstalt, statlig anstalt som åt staten o. dess organ samt åt enskilda mot betalning utför reproduktion o. tryck av kartor, ritningar, blanketter o. d. Reproduktionsanstalter, som utföra ljustryck, autotypi o. s. v. Roosval Schmidt 30 (1896). —
(3) -APPARAT. (i fackspr.) apparat för reproduktion av ngt; särsk. om apparat för återgivning av ljud, ljudåtergivningsapparat. UB 2: 478 (1873). VäxtLiv 2: 313 (1934; om apparat för reproduktion av mikroskopisk bild). SvFolket 12: 206 (1940). —
-AUTOMAT. (föga br.) om apparat som utför reproduktioner av bilder o. d.; jfr automat 1. Östergren (cit. fr. 1934). —
(1) -BESTYR. (tillf.) om fortplantning. Då kände han, huru han lefvat i tre månaders barbari, som .. upphöjt reproduktionsbestyret till hufvudsak. Strindberg Hafsb. 243 (1890). —
(2) -BILD. psykol. gm reproduktion framkallad bild i medvetandet l. minnet; jfr minnes-bild 1. Larsson Psyk. 15 (1896). —
(1) -DJUR. (tillf.) bildl., om människa betraktad ss. könsvarelse som ägnar sig åt släktets fortplantning; jfr djur, sbst.1 3 b α. Strindberg Hafsb. 201 (1890). —
-DUGLIG.
-FORM; pl. -er.
2) (i fackspr.) till 3: form (se d. o. I 3) vari ngt framställes l. återges. PedT 1944, s. 106. Björck RomanFormv. 125 (1953).
3) (i fackspr.) till 3 a: form (se d. o. I 3) för reproducering av bilder o. d. 2NF 30: 192 (1919). —
-FOTOGRAFI. [jfr t. reproduktionsphotographie] om den speciella art av fotografi, som har till uppgift att framställa (särskilt behandlade) negativ för reproduktion. Roosval Schmidt 110 (1896). —
(1) -FUNKTION. (numera bl. tillf.) funktion bestående i l. hörande till fortplantning. TLäk. 1833, s. 298. Thorell Zool. 1: 21 (1860). —
-FÄRDIG. (mera tillf.) om förslag till affisch o. d.: färdig (att användas) för reproduktion. Form 1947, s. 168. —
(2) -FÖRESTÄLLNING~0020. (mera tillf.) psykol. föreställning (se föreställning, sbst.1 11 c) uppkommen gm reproduktion. Vannérus WundtPsyk. 208 (1896). —
-FÖRFARANDE, n. [jfr t. reproduktionsverfahren] förfarande l. förfaringssätt som användes vid reproduktion; jfr -metod 1. 2NF 2: 495 (1904). —
-FÖRMÅGA.
1) till 1: förmåga av nyalstring; särsk.: förmåga att frambringa nya individer (särsk. växter) l. att fortplanta l. föröka sig; i sht förr äv. till 1 a: regenerationsförmåga (se d. o. a). (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 130 (1859). Björkman Skogssk. 245 (1868). Cnattingius 145 (1878, 1894). Labila organisationer (av kolföreningar) som skiljde sig från de tidigare uppkomna genom att de hade reproduktionsförmåga. BokNat. Liv. 391 (1951).
2) psykol. till 2: förmåga att reproducera föreställningar o. d. Lutteman Schulze 39 (1799). 3NF 14: 101 (1931). —
(2) -GRUNDVAL~02, äv. ~20. psykol. grundval för reproduktion; särsk. om det (enl. en viss teori existerande) spår av ett minne (”engram”), som ett intryck avsätter i centrala nervsystemet (o. som möjliggör reproduktion av minnet). BonnierKL (1926). —
(3) -INSTRUMENT. (i fackspr.) jfr -apparat. VäxtLiv 2: 313 (1934; om instrument l. apparat för reproduktion av mikroskopisk bild). —
-KONST. konsten att framställa reproduktioner; äv.: konstart med uppgift att framställa reproduktioner. PT 1906, nr 24 A, s. 3. Som reproduktionskonst hotades träsnittet, i den skarpa konkurrensen med de nya fotomekaniska reproduktionsformerna, med undergång. 2NF 30: 192 (1919). —
(1) -KOSTNAD. [jfr t. reproduktionskosten, pl.] i sht ekon. om kostnad för förnyad framställning av en nyttighet (t. ex. för uppförande av en byggnad som ersätter en annan l. för förnyad produktion av en vara); ofta i pl. EkonS 1: 69 (1891). Reproduktionskostnaden eller byggnadens nyvärde .. måste alltid bilda underlaget för byggnadsvärderingen. LAHT 1924, s. 507. —
-KRAFT. [jfr t. reproduktionskraft]
1) (numera bl. mera tillf.) till 1, = -förmåga 1; i sht förr äv. till 1 a: regenerationsförmåga (se d. o. a). LittT 1797, s. 174. (Vissa potatissorter) repa sig åter, efter väderlekens skadliga inflytelser, med en förvånande reproduktionskraft. QLm. 1: 14 (1833). Man sökte underhjelpa naturens reproduktionskraft medels plantering af träd. Hildebrand Medelt. 1: 202 (1880). Sernander SkandVeget. 174 (1901).
(2) -MAXIMUM. psykol. om den högsta punkt som ngns reproduktionsförmåga uppnår. Herrlin Minnet 106 (1909). —
-METOD.
1) (i fackspr.) till 3, särsk. 3 a: (grafisk l. mekanisk l. fotografisk o. d.) metod som användes vid reproducering l. framställning av reproduktioner. KrigVAH 1881, s. 109. För de moderna reproduktionsmetoderna är fotografien ett viktigt .. hjälpmedel. Kroon Reprodukt. 86 (1935).
-MÖJLIGHET~002, äv. ~200.
1) psykol. till 2: möjlighet till reproduktion (av en föreställning o. d.). Herrlin Minnet 53 (1909).
-OBJEKTIV, n. [jfr t. reproduktionsobjektiv] fotogr. om (i sht vid färgfotografering använt) objektiv för reproduktionsfotografi. Kroon Reprodukt. 29 (1935). —
(1) -ORGAN. [jfr t. reproduktionsorgan] bot. organ som har till uppgift att alstra nya individ av samma slag, förökningsorgan; särsk.: reproduktivt skott. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 173. Reproduktionsorganen hos högre växter äro i regel skott. 2SvUppslB 23: 1178 (1952). —
-ORIGINAL, n. om original (se original, sbst. 3 a) i förhållande till därav framställda reproduktioner. Elge BoktrK 114 (1915). —
(3) -PIANO, n. [jfr t. reproduktionsklavier] mus. mekaniskt piano som (gm en elektrisk l. elektro-pneumatisk) inrättning automatiskt återger föredraget av ett musikstycke. 2NF 18: 2 (1912). —
-PROCESS.
1) nat.-ekon. till 1: process varigm ett (real)kapital återfår sitt ursprungliga värde l. bibehålles oförändrat. EkonS 2: 149 (1895). Cassel TeorSocEkon. 53 (1934).
(3, 3 a) -RÄTT, r. l. m. [jfr t. reproduktionsrecht samt eng. copyright] (i fackspr.) rätt att mångfaldiga o. sprida ett konstnärligt l. litterärt l. musikaliskt värk l. en karta o. d.; förlagsrätt; konstnärsrätt. TT 1884, s. 157. Den italienska lagen förbehåller skaparen (av litterärt eller artistiskt värk) reproduktionsrätten under hans lifstid. 2NF 6: 1412 (1907). Generalstabens litografiska anstalt, som innehar reproduktions- och försäljningsrätten till topografiska kartan. Globen 1943, s. 94. —
-SYNPUNKT~02, äv. ~20. i uttr. ur reproduktionssynpunkt, med hänsyn till reproducering, då det gäller att göra reproduktioner. HandInd. 958 (1927). —
-SYSTEM. [jfr t. reproduktionssystem]
1) (†) till 1 (a), om det system av organ o. d. hos en organism som användes för fortplantningen l. som tjänar att återuppbygga organisk vävnad o. d. ConvLex. 3: 468 (1825). Thorell Zool. 1: 325 (1860).
2) (numera föga br.) psykol. till 2, om det system av processer o. d. varigm reproduktion åstadkommes. Boström 3: 577 (c. 1835). Rein Psyk. 2: 202 (1891).
3) (i fackspr.) till 3, om system för återgivning l. efterbildning o. d. av ngt. Dædalus 1942, s. 85. —
-SÄTT, n.
(1 b) -TAL. [jfr eng. reproduction rate] statist. inom befolkningsstatistiken använt tal som användes för att mäta l. angiva fruktsamheten o. avväga rådande dödlighet o. nativitet mot varandra på ett sådant sätt, att inflytandet av åldersfördelningen elimineras. SOU 1945, 53: 71. 2SvUppslB (1952). —
-TEKNIK. [jfr t. reproduktionstechnik] teknik använd vid reproducering; jfr -metod 1. 2NF 8: 993 (1907). —
(3 b) -TEXT. pedag. text som uppläses av en lärare för att bilda underlag för en reproduktion. TSvLärov. 1944, s. 197. —
(2) -TRÖGHET~02, äv. ~20. (tillf.) psykol. om tröghet i reproduktionsförmågan. Larsson PoesLog. 17 (1899). —
-UTGÅVA~020. (mera tillf.) om utgåva l. edition (av en handskrift) som utförts gm reproduktion. Friesen (o. Grape) CodArg. 13 (1928). —
(3 b) -ÖVNING. pedag. övning i (muntlig l. skriftlig) reproduktion; äv. konkretare. PedT 1903, s. 200.
Spalt R 1249 band 22, 1957