Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REALISERA re1alise4ra l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REALISATION.
Ordformer
(-sera 1766 osv. -zera 1769)
Etymologi
[jfr t. realisieren, eng. realize, fr. réaliser; till REAL, adj.2 — Jfr REALISABEL]
1) (†) ge påtagligt (o. materiellt) uttryck åt (tacksamhet o. d.), lekamliggöra, materialisera; jfr REAL, adj.2 2. Samtidens och efterverldens ärkänsla, realiserad med godt Svenskt Riksgäldsmynt. DA 1793, nr 294, s. 1.
2) (om ä. förh.) med avs. på deprecierat (o. oinlösligt) kreditmynt: inlösa l. göra inlöslig (till lägre kurs än den nominella) gm myntrealisation; göra till föremål för realisation (se d. o. 1). Chydenius 301 (1766). Tafla, som visar huru Riksgälds-Sedlar realiseras til Banco. Alm- (Sthm) 1812, s. 38. Att realisera bankosedeln, efter 128 skill:r cours. HT 1922, s. 169 (1829). Geijer I. 8: 243 (1838). jfr: Att vissa länder blifvit .. så .. utarmade .. att de nödgats .. realisera (tvinga fordringsegarne till ackord). Rydqvist StatsekonBetr. 28 (1865); jfr 3. — särsk. (tillf.) bildl. Lindqvist Stud. 25 (1906).
3) (i sht i fackspr.) förvandla (sakvärden o. d.) till (reda) pängar; avyttra l. försälja (ngt på annat sätt än gm yrkesmässigt bedriven handel); särsk. med avs. på tillgångar i döds- l. konkursbo (vars fordringar indrivas o. vars skulder betalas. Boets Realiserade tillgångar uppgå till — 2205. 8. 8. ArvskifteVäxjö 1838. Att jag .. nu vore i begrepp att realisera det umbärliga af mina mobilier och etablera mig .. på landet. Ahnfelt HofvLif 2: 121 (i handl. fr. c. 1846). Cassel TeorSocEkon. 79 (1934). jfr (†): Et par .. (guld-)böglar .. (påträffades i) jorden i Nerike, men de blefvo .. realizerade och upsmälte af då varande landshöfdingen. Schück VittA 5: 526 (i handl. fr. 1769). — jfr OREALISERAD. — särsk. a) jur. med avs. på pant l. annan säkerhet; jfr REALISATION 2 slutet. Tegnér (WB) 5: 397 (1825). Realisering av lämnad pant. SFS 1933, s. 468. b) (†) refl., med saksubj.: förvandlas till (reda) pängar, försäljas, avyttras. DA 1824, nr 106, Bih. s. 3.
4) utförsälja (ngt) till nedsatt pris; sälja (ngt) på realisation (se d. o. 3). Från och med denna månad realisera undertecknade sitt Manufakturlager .. till inköpspriser och derunder. Snällp. 1856, nr 67, s. 4. En sådan (klänning) som de realiserade så billigt överallt just nu. Boye Ast. 168 (1931). Restpartier .., som måste realiseras till underpriser. TT 1940, IndEkon. s. 52.
5) (†) använda (ngt) på ett sätt som ger ekonomiskt utbyte, nyttiggöra. Enligt min åsigt kunna .. träkol i masugnar realiseras till högre värde än i någon annan metallurgisk process. SvTidskr. 1873, s. 106.
6) [jfr motsv. anv. i eng.] (†) med avs. på pris l. inkomst vid försäljning: erhålla; äv. med avs. på vinst: skaffa sig, få ut. Efter de pris som nu betalas, torde allmogen realisera 100,000 R:dr R:gd, för (linfröet). VexjöBl. 1835, nr 49, s. 1. Produktionsmonopol .. (ha) en tendens att realisera högsta möjliga vinst genom relativ prisbillighet och stor afsättning. EkonS 1: 64 (1891).
7) genomföra l. utföra i värkligheten, sätta i värket, förvärkliga; särsk. med avs. på plan, tanke, idé, företag o. d. Kellgren (SVS) 5: 205 (1789). Dåvarande förhållanden tilläto icke realiseringen af hans förslag. JJNervander 1: 105 (1845). De planer, som Armfelt och hans vänner .. så ifrigt sökt realisera. Tegnér Armfelt 2: 213 (1884). Realiserandet af Gustaf III:s dröm om en opera i Stockholm. Nyblom i 3SAH 5: 119 (1890). (G. II A. hade) ställt den pommerska expeditionen på framtiden och gjort dess realiserande beroende af den tyska krisens utveckling. HT 1918, s. 86. Riksstaterna (ha) kommit att sluta på lägre belopp, än de verkligen realiserade budgeterna sedan uppvisa. Wigforss Riksbudg. 42 (1927). Ett (testaments)-förordnande som .. kunde realiseras. Olsson Fröding 91 (1950). — jfr OREALISERAD. — särsk.
a) filos. o. teol. med avs. på idé, begrepp, vilja o. d.: förvärkliga; omsätta i handling; ge realitet åt; jfr g, h slutet. Höijer 4: 148 (1795). Det inre realiserandet [sker] i afsigten — och, såsom allt egentligt realiserande af det ideella, endast ögonblickligt. Dens. 3: 241 (c. 1810). (Filosofien kan betecknas) såsom en genom en gudomlig princip i känsla, sinnelag och handlingssätt realiserad öfvertygelse — religion. Geijer I. 5: 343 (1821). Hvarje stat (har) sitt eget individuella väsende eller sin egen bestämda idé att realisera. Boström Propæd. 21 (c. 1865). Aulén AllmTron 54 (1923).
b) (numera bl. tillf.) med avs. på löfte o. d.: infria. Lindfors (1824). Af allt hvad han utlofvade, realiserades allsingenting. VexjöBl. 1836, nr 17, s. 1. Cavallin (1876).
c) (numera bl. tillf.) med saksubj., med avs. på förhoppningar o. d.: infria, uppfylla. (Halvädelstenen) har realiserat våra förhoppningar. Berzelius Brev 8: 66 (1820).
d) jur. med avs. på (ngt som är) rätt, betecknande att vad lagen fordrar genomföres l. att en dom åtlydes o. d. Att hvad som fastställts vara rätt i fall af behof tvångsvis realiseras. Kallenberg CivPr. 1: 893 (1924).
e) estet. med avs. på litterär(t) motiv l. idé: förkroppsliga, gestalta. (Att Runeberg) i Kung Fjalar .. realiserade ett ideellt fattat grundmotiv i gestaltningar liknande verkligheten. Estlander 1: 440 (1902).
f) (med vitter prägel, numera bl. tillf.) med avs. på saga o. d.: gestalta i värkligheten. MoB 2: 215 (1802). (Provence är) den enda punkt i Frankrike, der sagan om den eviga våren är realiserad. SP 1809, nr 26, s. 1.
g) (föga br.) med avs. på (utslag av) mänsklig själsvärksamhet, övergående i bet.: lägga i dagen, manifestera; jfr a. Högaktning för .. den .. förnuftiga Naturen ..; en högaktning som realiseras derigenom, att man granskar sina företag och handlingar, enligt medvetandet af sin Moraliska Naturs fordringar. LittT 1795, s. 334.
h) (†; jfr dock slutet) refl.; särsk.: förvärkligas, bli värklighet, bli ett faktum; komma till stånd; äv.: bli av. BrinkmArch. 2: 349 (1808). Skulle .. denna dröm aldrig realisera sig; .. så (osv.). Leopold 5: 118 (c. 1820). Att det tilltänkta behofvet af pistolerna ej hittills realiserat sig. Almqvist DrJ 33 (1834). Den af B. påtänkta resan till Kasan har alltså ej realiserat sig. Castrén Res. 2: 201 (1846). Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 171 (1854). särsk. (numera bl. tillf.) filos. förvärkliga l. manifestera sig i sinnevärlden o. d.; jfr a. Friheten realiserar sig i samhället. Geijer I. 5: 157 (1811). Det är genom ljuset, som de i materien nedlagda begreppen realisera sig. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 299.
8) [efter motsv. anv. av eng. realize] (knappast br.) göra l. ha (ngt) klart för sig, inse, förstå, fatta. Folket realiserar till fullo hvad det gäller. VL 1904, nr 243, s. 4. Att vi först på de sista åren börjat realisera vilken viktig faktor vården om penningväsendet är. SvD(A) 1931, nr 2, s. 4.
Ssgr: (4) REALISERINGS-KÖP. (tillf.) köp på realisation. Östergren (1935).
(7) -MÖJLIGHET~002, äv. ~200. (Projektens) realiseringsmöjlighet. SkrHVSamfLd 36: 38 (1943).
Avledn.: REALISERBAR, adj. möjlig att realisera; jfr o-, svår-realiserbar. särsk.
1) (i fackspr.) till 3; särsk.: säljbar. Björkman (1889). Obligationer och andra lätt realiserbara värdepapper. SFS 1941, s. 789.
2) till 7; särsk.: möjlig att förvärkliga. Tavaststjerna HårdT 45 (1891). Företaget (dvs. en polarexpedition i ballong) är helt visst realiserbart. GHT 1897, nr 2, s. 3. Höglund Branting 1: 449 (1928). särsk. filos. till 7 a. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845).
Avledn.: realiserbarhet, r. l. f. särsk. till realiserbar 2. Rig 1921, s. 190.

 

Spalt R 452 band 21, 1956

Webbansvarig