Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REAGENS re1agän4s, stundom -jän4s, n. (i bet. I; ÄSvBiogr. 1—6: 164 (c. 1722: reagentia, pl.), Berzelius Brev 9: 25 (1808) osv.), äv. (numera bl. i bet. II) r. l. f. l. m. (Björkman (1889; i bet. I), GHT 1935, nr 291, s. 3 (i bet. II), MorgT 1948, nr 334, s. 4 (i bet. II)); best. -et resp. -en; pl. ss. n. = (SD(L) 1901, nr 590, s. 3, osv.), ss. n. l. r. l. f. l. m. -enser (Daguerre XIX (1839; i bet. I) osv.), äv. (i bet. I) -entier -än4tsier (reajä´nntsiärr Dalin) (ConvLex. 3: 409 (1825) osv.), äv. (numera bl. tillf., i bet. I) -ensier (LoW (1889), WoH (1904)) ((†) -entia ÄSvBiogr. 1—6: 164 (c. 1722), Ekbohrn (1904)).
Etymologi
[jfr t. reagens (pl. reagenzien), eng. reagent (i bet. I); av p. pr. av senlat. reagere (se REAGERA); i bet. II föreligger anslutning till abstrakta vbalsbst. på -ens (jfr INTELLIGENS, KOMPETENS, POTENS, SOLVENS m. fl.)]
I. kem. ämne (stundom äv. föremål) som reagerar på bestämt sätt vid kontakt med ett visst (annat) ämne l. påvärkar detta på ett bestämt sätt o. därför kan användas vid försök att fastställa förhandenvaro därav; jfr FÄLLNINGS-MEDEL. Ett reagens på (äv. för) äggvita. ÄSvBiogr. 1—6: 164 (c. 1722). (Man) betjenar .. sig af flusspat som reagens för gips. Berzelius Blåsr. 65 (1820). Som reagens på rent .. syre användes en glimmande trästicka, som i syre tänder sig. Starck Kemi 11 (1931). jfr SOCKER-REAGENS. särsk. bildl.; särsk. om kännetecken på viss psykisk konstitution. Polyfem IV. 15: 4 (1811). Det skarpaste reagenset är .. att finna i .. (den imbecilles) hela livsföring. Wigert PsykSj. 1: 95 (1924).
II. (föga br.) reaktion (se d. o. 5, 6); äv.: benägenhet att reagera; känslighet. En lidelsefull personlighets reagens mot tidens stridsfrågor. Schück AllmLittH 3: 433 (1921). (Järnvägarnas) starka reagens i fördelaktig riktning för ökad trafikfrekvens. TT 1941, Allm. s. 181. Reagensen mot det sätt på vilket kommunisterna handskats med avdelningens medel. MorgT 1948, nr 334, s. 4.
Ssgr (till I; i fackspr.): REAGENS-BESTICK. (förr) bärgv. uppsättning av reagens o. tillbehör för bärgskemiska blåsrörsanalyser o. d., förvarad i en liten låda avsedd att medföras vid resor o. vid exkursioner. Dædalus 1931, s. 24. —
-FLASKA. för förvaring av reagens. TSvLärov. 1950, s. 405. —
-GLAS. [jfr t. reagenzglas] (numera mindre br.) provrör. TT 1873, s. 93. Harlock (1944). —
-HYLLA, r. l. f. för flaskor l. provrör o. d. med reagens. AlnarpInvB 1892, s. 11. —
-KÄRL. (mera tillf.) jfr -flaska. Cedercreutz ÖdGunga 106 (1922). —
-MEDEL. (mera tillf.) reagens (se d. o. I); äv. bildl. Larsson Stud. 114 (1899; bildl.). NordT 1904, s. 278. —
-PAPPER. [jfr t. reagenzpapier] med ett reagens preparerat (filtrer)papper som användes för att påvisa förekomsten av ett ämne l. en lösnings surhetsgrad; jfr lackmus-papper. Åstrand (1855). —
-RÖR. (numera mindre br.) provrör. Sundberg Mikroorg. 25 (1895). VaruhbTulltaxa 1: 385 (1931). —
-SKÅP. jfr -hylla. BtRiksdP 1888, 8Hufvudtit. s. 41. —
-VÄTSKA. vätska som utgör reagens. SvVäxtförädl. 2: 244 (1951).

 

Spalt R 424 band 21, 1956

Webbansvarig