Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAFFINÖR raf1inö4r l. 4r, om person m., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. rafin-. -eur 16461872. -ör 1855 osv.)
Etymologi
[jfr holl. o. t. raffineur; av fr. raffineur, vbalsbst. till raffiner (se RAFFINERA)]
1) (†) motsv. RAFFINERA 1 a, = RAFFINADÖR 1. RP 11: 474 (1646). Dalin (1855). Ekbohrn (1904).
2) tekn. om apparat o. d.
a) (numera föga br.) motsv. RAFFINERA 1 a: apparat vari raffinadsocker framställes ur råsocker gm indunstning under vakuum, vakuumindunstare. SvUppslB (1935). 2SvUppslB (1952; angivet ss. äldre benämning).
b) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. fr.] motsv. RAFFINERA 1 b γ; vid pappersmassefabrik: kvarnliknande apparat för finmalning av de grövre delarna av slipmassa; äv. om anordning för malning av ångkokad träflis vid framställning av wallboard; äv. om apparat för sönderdelning av pappersmassa vid papperstillvärkning (använd ss. komplement till holländare), jordankvarn, centrifugalholländare. TT 1871, s. 60. Därs. 1894, M. s. 18 (om jordankvarn). Raffinören består av en fast och en rörlig kvarnsten av lava eller sandsten. SvTeknUppslB 2: 620 (1939). 2SvUppslB (1952).
3) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) motsv. RAFFINERA 2 a (slutet), = HÅR-KLYVARE. Andersson (1845). Ekbohrn (1868).
Ssgr (till 2 b; tekn.): RAFFINÖR-MASSA, r. l. f. grov slipmassa som avsilats o. därefter finmalts i raffinör. 2SvUppslB 22: 385 (1952).
-STEN. kvarnsten till l. i raffinör. ErfarenhetsrönPappersm. 5 (1872). VaruhbTulltaxa 1: 362 (1931).

 

Spalt R 99 band 21, 1956

Webbansvarig