Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÄRON 3ron2 l. 3-, n.; best. -et; pl. = ((†) -e Loenbom Upl. 4: 101 (i handl. fr. c. 1600)); äv. (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) PÄRA 3ra2 l. 3-, r. l. f. (TullbSthm 18/9 1543, Fjelner TypStämn. 111 (1925)), äv. n. (Fries BotUtfl. 3: 238 (1864), GHT 1951, nr 100, s. 12); best. -an, ss. n. -at; pl. -or (TullbSthm 18/9 1543, Fjelner TypStämn. 111 (1925)), äv. -er (Almquist CivLokalförv. 3: 181 (i handl. fr. 1544), VocLib. avd. 11 (c. 1580)).
Ordformer
(paren- 1641. paronn 1555. peran, pl. 16411646. peren, pl. c. 16001623. peron 1543 (: bråd peron)1756. perun 15491636. perur, pl. 15551578. pära 1543 (: päror, pl.), 17721925. päran 16401697. pären 1539 (: pæren træ)1708. pärene, pl. c. 1600. päron (-ånn) 1541 osv. pärrun, pl. 1555—56. pärun 1538c. 1730)
Etymologi
[fsv. pära, pärun, sv. dial. pära; jfr fd. pæer, dan. o. nor. pære, isl. pera, mlt. bere, lt. peer, per, mnl. pere, holl. peer, fht. bira, pira, mht. bir, bire (varav ä. t. birn, t. birne), feng. pere, peru, eng. pear, fr. poire; ytterst av lat. pirum, päron, pirus, päronträd; av ovisst urspr.; formen päron är en ombildning i anslutning till bär- o. fruktnamn på -on]
1) (långsträckt, i yttre ändan tjock o. mot stjälken vanl. avsmalnande, mera sällan klotrund) frukt av päronträdet Pyrus communis Lin. l. (oftast) ngn från detta härstammande, förädlad form. Thet som syltat är, äple, pärun eller annat. VarRerV 27 (1538). Werldzligh ähra och lust, hwilka för Gudz ögon äre intet meer achtade än itt äple eller päron. Muræus Arndt 4: 4 (1648). Safft af Pärun insyltat med Såcker och Oranie-blomma. Rålamb 14: 108 (1690). En gubbe som säljer päron. Zetterström Dag 7 (1946). jfr: Päron av vadd eller lignin med överdrag av gelatin .. till skyltningsfrukter. VaruhbTulltaxa 1: 358 (1931). — jfr AUGUSTI-, BORDS-, BORGMÄSTAR-, DESSERT-, FLASK-, GRÅ-, GRÄNNA-, INGEFÄRS-, JAKOBS-, KANEL-, KLOCK-, KOK-, LARSMÄSS-, LINGON-, LÖK-, MAT-, SOMMAR-, SYLT-, VILD-PÄRON m. fl. — särsk.
a) [jfr ä. dan. o. dan. dial. tørre pærer] (†) i uttr. torra päron, torkade päron. Törre paronn 1 t(un)na. GripshR 1555, s. 54 b. Stufvade torra Päron. Hagdahl Kok. 24 (i handl. fr. 1793).
b) (†) i vissa talesätt.
α) icke tävla l. spela om äpplen och päron, icke sysselsätta sig med likgiltiga saker o. d., handla l. uppträda o. d. med allvar; äv. i uttr. här gäller icke äpplen och päron, här gäller l. är det allvar. (Vi böra tänka på) at här icke täflas om äple eller pärer .., vthan om wår ewiga welferd. LPetri 1Post. V 5 b (1555). Grubb 324 (1665). Rhodin Ordspr. 79 (1807).
β) vinna i äpple(n) och tappa i päron o. d., vinna en viss framgång, men förlora (ngt) i ngt annat avseende. Hwad .. (danskarna) wunno i äplen, det tappade de uti päron igen. Tegel E14 254 (1612). Grubb 856 (1665).
γ) [jfr d. ikke give et æble (bort) uden at få en pære igen] icke ge bort äpplet utan att få päronet igen, icke ge bort ngt utan att veta att man får igen ngt lika gott l. värdefullt. Wigström Folkd. 1: 181 (1880).
δ) [jfr holl. de peren zijn (nog niet) rijp, eng. the pear is (not yet) ripe] päronet är (ännu icke) moget, tiden är (ännu icke) inne l. mogen; jfr ÄPPLE. Crusenstolpe Mor. 1: 274 (1840). Dens. Tess. 5: 40 (1849).
ε) [jfr d. fik(st) du pæren, Zacharias, nor. fikk(st) du pæren, Sakarias] fick du päron, Sakarias? o. d., fick du fikon (se d. o. 3 c), Sakarias? Zachris, månntro du päron fick? Hagberg Shaksp. 9: 30 (1850).
2) päronträd. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Kanterna voro planterade med körsbär, päron och plommon. Bergman VSmSkr. 100 (1825). 2SvUppslB 10: 707 (1949).
3) (i fackspr.) päronträ. Trävaror: af päron och valnöt, samt af mahogny. SFS 1906, nr 38, s. 47.
4) i utvidgad anv. av 1 o. 2, om frukt o. d. resp. träd l. buske som liknar l. påminner om ett päron resp. päronträd; i ssgrna ADVOKAT-, ALLIGATOR-, EKORR-, JORD-, OXEL-PÄRON.
5) i utvidgad anv. av 1, om ngt som till formen påminner om ett päron (jfr 4). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) om hästs exkrementer; i ssgn HÄST-PÄRON.
b) (†) om bulle av hackat kött (o. olika slags kryddor). Thenn 10 Agusti till pärunn aff hackat Lambekiött Canell. KryddRSthm 1559, s. 10. Pären gjort af Kalfwe-kött med Korinther och Sap. Loenbom Upl. 4: 101 (i handl. fr. c. 1600).
c) [jfr motsv. anv. i d., nor. o. fr.] (starkt vard.) huvud, ”skalle”, ”knopp”; särsk. i uttr. blöt i päronet l. (starkt bygdemålsfärgat) i päran, enfaldig; jfr BLÖT, adj. 1 e. Östergren (cit. fr. 1929). Är du alldeles blöt i päronet, din idiot? UNT 1932, nr 11196, s. 8. Det börjar ordna sig i päronet. Kuylenstierna-Wenster FlickTornr. 205 (1933). GHT 1951, nr 100, s. 12.
6) [elliptiskt för JORD-PÄRON] (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatis. Salander Gårdsf. 230 (1758). Ni skall få fläsk och päron. Almqvist TreFr. 2: 172 (1842). Råg och päror. Fjelner TypStämn. 111 (1925).
7) [koka är sannol. en ombildning av KO, interj., o. päron en i anslutning till 1 gjord ombildning av ett ä. pira, bl. a. ingående i sv. dial. pirovall, pirrevall, ja, visserligen, möjl. till mlat. per vulnera (Christi), vid (Kristi) sår; jfr Å. W:son Munthe i NysvSt. 1927, s. 154 ff., o. Hellquist 2EtymOrdb. 1321] (†) i uttr. vas l. vasserra koka päron!, kraftuttryck uttryckande överraskning l. häpnad l. vrede o. d.; jfr KO, interj., o. VASSERRA. Ehrenström Öfverd. 22 (1739). Hå! Vassherra koka päron! hvem kan se så väl i mörkret? Envallsson Kung. 57 (1784). Dens. Förm. 15 (1799).
Ssgr: A (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): (6) PÄR-KÅL. potatisblast. Hülphers Ångermanl. 202 (1900).
-LAND, se D.
(6) -PALT. potatispalt. Förtreten .. ville sätta sig seg som pärpalt i halsen. Väring Vint. 254 (1927).
(6) -STAMPA, r. l. f. potatismos. Modin GTåsjö 244 (1916).
(1) -ÄPPLE. (†) parmän. Serenius Rr 2 a (1734).
B (†): PÄRER-MUST, se D.
C (†): (1) PÄRO-BLANK, sbst. [sannol. efter ett ä. fr. poire blanche] ett slags vita päron? Till Dessertens Garnerande .. Bergamotter .. 100 st Päroblank 8 (daler). HovförtärSthm 1758, s. 3239.
D: (1) PÄRON-AKTIG. om form l. smak l. lukt o. d. Lind (1749; under birnicht).
(1, 5) -ALG. (föga br.) bot. brunalgen Macrocystis pyrifera Ag., med päronformade flytblåsor. Hahnsson (1898). Cannelin (1921).
(1, 2) -ART. (i fackspr.) jfr art 8 a. Endast en vild päronart .. är känd. Eneroth Pom. 1: 128 (1864).
(2) -BLAD. jfr blad 1 a.
Ssg: päronblad-gallmygga. entomol. gallmyggan Perrisia pyri Bouché, som lägger sina ägg på päronblad o. d. Henning Skadedj. 95 (1902).
(2) -BLADLOPPA~020. [jfr t. birnblattfloh] entomol. på päronträdets blad(knoppar) levande bladloppa av släktet Psylla Lin.; särsk. i uttr. större resp. mindre päronbladloppan, om arterna Psylla pyrisuga Först. resp. Psylla pyri Lin. Rebau NatH 1: 670 (1879). 2SvUppslB 4: 67 (1947).
(1) -BLANCMANGÉ. (†) kok. HovförtärSthm 1755, s. 3230.
(2) -BLOM. jfr blom 1 b. Dahlquist LivLängt. 81 (1925).
(2) -BLOMMA, r. l. f. Adlerbeth Buc. 73 (1807).
(2) -BLÅSSVAMP~02. bot. blåssvampen Taphrina bullata (Berk. et Br.) Tul., som förorsakar krussjuka på päronblad. Lindfors SjOdlVäxt. 40 (1927).
(1) -BRÄNNVIN. (mera tillf.) brännvin framställt gm jäsning o. destillering av päron. Ett spetsglas .. med svalkande päronbränvin. GHT 1895, nr 205 B, s. 1.
(1) -CHARLOTT. kok. Hagdahl Kok. 1048 (1879).
(2) -DVÄRG. (†) dvärgpäronträd. När man wil goda Päron Dwergar hafwa eller små Päronträä. Mollet Lustg. B 3 a (1651).
(2) -DVÄRGTRÄD~02. (föga br.) dvärgpäronträd. HbTrädg. 3: 84 (1877).
(1) -ESSENS. [jfr t. birnessenz] (i sht i fackspr.) jfr essens II c; särsk. ss. benämning på amylacetat, som har en päronliknande lukt; jfr -eter, -olja. Grafström Kond. 298 (1892). Bolin OrgKemi 126 (1925; om amylacetat).
(1) -ETER. [jfr t. birnäther] (i fackspr.) = -essens. (Ekenberg o.) Landin (1894). VaruhbTulltaxa 1: 182 (1931; om amylacetat).
-FORM; pl. -er.
1) till 1, motsv. form I 1: päronlik form. Gerelius Gasupplysn. 61 (1825). Ansigtet närmade sig till päronformen genom de nedhängande kindbenen. Wetterbergh SamhKärna 1: 196 (1857).
2) (mera tillf.) till 1, 2, motsv. form I 9: päronart. Eneroth Pom. 1: 134 (1864).
(1) -FORMAD, p. adj. som har päronlik form, avsmalnande åt ena kortändan. Eneroth Pom. 1: 134 (1864). Hufvudet var päronformadt. Böttiger 6: 92 (c. 1875).
(1) -FORMIG. [jfr t. birn(en)förmig] = -formad. Törngren Artill. 3: 6 (1795). Päronformiga kupoler. Hahr ArkitH 170 (1902). särsk. (i fackspr.) i vissa uttr.
a) (†) päronformig(a) röksvamp(en), röksvampen Lycoperdon pyriforme Schäff. ex Pers., gyttrad röksvamp. Smitt Svamp. 68 (1863).
b) päronformig(a) dammsnäcka(n), dammsnäckan Limnæa auricularia Lin. 2NF 5: 1229 (1906).
c) [efter nylat. musculus pyriformis] (†) päronformiga muskeln, under stora sätesmuskeln belägen muskel som går från korsbenet mot stora vändknölen. Wretlind Läk. 3: 54 (1895).
-FRUKT.
1) till (1 o.) 2: frukt av päronträd, päron; äv. koll. Päronfrugten som detta år var till stor myckenhet. CBonde (1773) hos Trolle-Bonde Hesselby 187. Päronfrukter ha användts redan af inbyggarna i de schweiziska pålbyggnaderna. 2NF 22: 723 (1915).
2) (†) till 4, om päronformad l. päronlik frukt. Humbla Landcr. 413 (1740).
(2) -GALLKVALSTER~020. entomol. (gall)-kvalstret Eriophyes pyri Pgst., som förorsakar gallbildningar på päronblad. Tullgren Skadeins. 122 (1906).
(1, 2) -GALLMYGGA~020. [jfr t. birngallmücke] entomol. gallmyggan Contarinia pyrivora Riley, vars larver angripa päronkart. Tullgren Skadeins. 93 (1906).
(1) -GELÉ. kok. jfr gelé 2. Hagdahl Kok. 1079 (1879).
(1) -GLAS. (†) om päronformat (dricks)glas. Gammalt Rhenskt, som serverades uti små gröna päronglas. Tersmeden Mem. 2: 7 (1734). Bellman (BellmS) 6: 236 (1794).
(1) -GLASS. kok. SvKock. 152 (1837).
(1, 5) -HJÄLM. (förr) om i sht på 1500-talet använd päronformad hjälm. Alm BlVap. 218 (1932).
(6) -JÄGARE. (†) = potatis-jägare. Topelius Dagb. 2: 88 (1835). Dens. Lb. 2: 433 (1875).
(1) -KAKA, r. l. f. [jfr d. pærekage] kok. kaka l. pudding med inbakade (sönderskurna) päron. HemKokb. 278 (1903).
(1) -KART. jfr kart, sbst.1 2. Schultze Ordb. 2230 (c. 1755).
(2) -KNOPP. jfr knopp 4. Eneroth Pom. 1: 182 (1864).
(1) -KOMPOTT. kok. Warg 374 (1755).
(1, 5) -KONTAKT. [jfr d. pærekontakt, t. birnenkontakt] (i sht i fackspr.) päronformad strömbrytare l. kontakt (till en lampa l. ringledning o. d.) avsedd att hänga fritt i en sladd. TLev. 1908, nr 46 A, s. 2. KatalInstallAsea 1931, s. 207.
(1) -KORG. (vanl. rund o. med lock försedd) korg för förvaring l. transport av päron. 2NF 22: 724 (1915).
(1) -KRAM, n. (†) om till försäljning utbjudna päron; jfr kram, sbst.1 3. PoetK 1822, s. 242.
(1) -KREDENS. (†) dryckeskärl utsmyckat med i silver o. d. skulpterade päron. BoupptSthm 1676, s. 848 b.
(2) -KVIST. jfr kvist, sbst.1 1. Månsson Trääg. 13 (1643).
(1) -KVITTEN. [jfr t. birnquitte] (i fackspr.) varietet av kvitten, Cydonia oblonga Mill., med päronliknande frukt; äv. om frukten. Oec. 104 (1730).
(1) -KÄRNA, r. l. f. [jfr t. birn(en)kern] jfr kärna, sbst.1 1 b. Månsson Trääg. 7 (1643).
(6) -LAND; pl. =. (pär- 19001934. päron- 1935) (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatisland. Hülphers Ångermanl. 200 (1900). särsk. (förr) bildl., om ett slags stor o. bred (ved)pråm. Smeds Malaxb. 288 (1935).
(1) -LIK, adj. Humbla Landcr. 411 (1740).
(1) -LIKNANDE, p. adj. En päronliknande smak. Grafström Kond. 57 (1892).
(2) -LÖV. (päron- 1619. pärone- 1578) (†) päronblad. BOlavi 129 b (1578). Sigfridi B 4 b (1619).
(1) -MARMELAD. kok. Oec. 137 (1730).
(1) -MARÄNG. kok. Högstedt KokB 484 (1920).
(2) -MISTEL. (päron- 1727. pärona- c. 1645) (†) på päronträd växande mistel? IErici Colerus 2: 259 (c. 1645). Är en Häst torr och mager, så kan han på 8 dagar blifva skiön och fet, om du tager Coriander, Zitver och Päronmistel, altsammans pulveriserat och på Fodret gifvit dageligen. Salander Gårdzf. 30 (1727).
(1) -MOS. (päron- 15491852. pärone- 1549c. 1600) (numera bl. tillf.) jfr mos, sbst.1 1. GripshR 1549. ÖoL (1852).
(1) -MUST. (pärer- 1555. päron- 15551932. pärona- 15381604. pärone- 15821662. pärons- 1543) [jfr t. birnmost] (i sht förr) jfr must 2. VarRerV 29 (1538). VgFmT II. 1: 57 (1901).
(1) -OLJA, r. l. f. [jfr t. birnöl] (i fackspr.) ester av amylalkohol o. ättiksyra med päronliknande lukt, amylacetat; äv. om till smaksättning av konditorivaror o. till parfymer använd blandning av amylacetat o. alkohol. UB 5: 147 (1873). Cleve KemHlex. (1883).
(2) -OXEL. hybriden Sorbopyrus auricularis (Knoop) Schneid. (Pyrus communis Lin. × Sorbus aria (Lin.) Crantz). Hylander PrydnV 68 (1948).
(1) -PASTA. kok. jfr pasta 1. Hagdahl Kok. 1077 (1879).
(1) -PASTEJ. (numera knappast br.) kok. jfr pastej, sbst.1 Warg 380 (1755).
(1, 4) -PEPON. (†) ett slags pumpa med päronformiga frukter. Rudbeck HortBot. 88 (1685).
(1) -PUDDING. kok. jfr -kaka. Högstedt KokB 458 (1920).
(2) -RULLVIVEL~020. entomol. rullviveln Byctiscus betulæ Lin. Tullgren Skadeins. 48 (1906).
(1) -RÖNN. bot. trädet Sorbus domestica Lin., med päronformiga frukter. Svensson Kulturv. 325 (1893).
(1) -SAFT. [jfr t. birnsaft] (numera bl. tillf.) saft av päron. Schultze Ordb. 3963 (c. 1755). jfr: 1 C(ann)a medh Mundh paren safft. HovförtärSthm 1641, s. 577.
(1) -SIRAP. (†) om sirap framställd på färska päron. SvKock. 229 (1837).
(1) -SKAL. Lind 1: 415 (1749).
(1, 2) -SKORV. bot. kärnsvampen Venturia pyrina (Lib.) Aderh., som angriper päronträdets blad o. frukter. SFS 1927, s. 132.
(1, 2) -SKORVSVAMP~02. bot. = -skorv. LAHT 1903, s. 60.
(1) -SKÖRD. LAHT 1908, s. 52.
(1, 2) -SLÄKTE(T). bot. släktet Pyrus Lin. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 277 (1857).
(1) -SMAK. Lind 1: 414 (1749).
(1, 5) -SNÄCKA. zool. päronformad snäcka av släktet Pyrula Lam.; särsk. om arten Pyrula decussata Wood. 1Brehm III. 2: 289 (1876).
(1, 2) -SORT. [jfr t. birnsorte] SKL 3: 254 (1848).
(2) -SPALJÉ. avsedd för päronodling l. bestående av päronträd. Anholm Norm. 156 (1898).
(2) -SPINNARSTEKEL~1020. entomol. sågstekeln Neurotoma flaviventris Retz., som angriper bl. a. päronträd. Henning Skadedj. 39 (1902).
(2) -STAM. [jfr t. birnstamm] De af kärnor upkomna päron-stammar, äro ei så tienliga (till stammar för dvärgträd). Ahlich 152 (1722).
(2) -STEKEL. (†) = -spinnarstekel. Rebau NatH 1: 625 (1879).
(3) -STOL. (tillf.) stol av päronträ. Bergman Mark. 106 (1919).
(1, 5) -STOP. (förr) päronformat (tenn)stop. Fornv. 1933, s. 307.
(1, 5) -STRÖMBRYTARE~0200. = -kontakt. KatalInstallAsea 1931, s. 107.
(1, 5) -SVEPMOSSA~020. bot. levermossan Gymnocolea inflata (Huds.) Dum., med päronformigt svepe. Krok o. Almquist Fl. 2: 75 (1907).
(1) -SYLT. (i sht förr) kok. DA 1824, nr 52, s. 6. Cannelin (1921).
(1, 2) -TRÄ. (päron- 1539 osv. pärona- 15381739. pärone- 1561) [fsv. päruträ]
1) (numera nästan bl. vard. l. i poesi i pl. -trän) päronträd. VarRerV 56 (1538). Päronträn beskäras förr än äpleträn. Ahlich 175 (1722). Ekblad 278 (1764).
2) trä l. virke av päronträd; jfr päron 3. Ett bordh som dragess vth af Peron Trä. BoupptSthm 1659, nr 130. HantvB I. 2: 32 (1934).
Ssgr: päronträ- l. päronträs-mispel. (päronträs-) (†) till -trä 1, = päron-mistel. Rålamb 13: 159 (1690).
-mistel. (päronträ-) (†) till -trä 1, = päron-mistel. (Mot hjärtklappning hos häst tages) Päronträä, Mistell, Salwia, Stensöta, Galgant, Mästerört aff hwart ett Skålpund .. giör thet alt til Pulwer och förblanda och giff honom in med godt Wijn. IErici Colerus 2: 379 (c. 1645; sannol. tryckfel; jfr Päronamistel Därs. 2: 259).
-möbel. till -trä 2: möbel av päronträ. Linder Tid. 38 (1924).
-stock. till -trä 2: stock av päronträ. Lundgren MålAnt. 3: 62 (1873).
(1, 2) -TRÄD. (päron- c. 1730 osv. pärona- 1667) [jfr t. birnbaum]
1) benämning på trädet Pyrus communis Lin., ävensom förädlade former härstammande från detta. Äpplet faller inte långt från päronträdet (skämts.), se äpple. Bolinus Dagb. 28 (1667). Husets innevånare har samlats kring päronträdet som skall plundras. Bergman i 3SAH LXI. 2: 126 (1950). jfr dvärg-, vild-päronträd m. fl. särsk. i uttr. vilt päronträd, om trädet Pyrus communis Lin. Fischerström Mäl. 264 (1785). LfF 1899, s. 45. jfr: Päronträd helt vilda växte i skogarna. Linné Gothl. 241 (1745).
2) (†) päronträ. Broman Glys. 1: 3 (c. 1730). Poleradt päronträd. Almqvist Går an 33 (1839). En kubbe af päronträd. PT 1902, nr 202 A, s. 3; möjl. till 1.
(1) -TUNNA, r. l. f. för förvaring l. transport av päron. HovförtärSthm 1681 B, s. 1341.
(1) -TÅRTA. kok. om kaka l. bakvärk l. tårta o. d. med päron ss. ingrediens. KryddRSthm 1555, s. 3. Bergman LBrenn. 18 (1928).
(6) -UPPTAGARE~0200, m.||(ig.). (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) potatisupptagare (se d. o. 1). ZTopelius d. ä. (1828) hos Vasenius Top. 1: 270.
(1, 2) -VARIETET. jfr -sort. Eneroth Pom. 1: 146 (1864).
(2) -VED. jfr -trä 2. Svartbetsad päronved användes som ersättning för ebenholts. HimHavJord 5: 304 (1927).
(2) -VILDSTAM~02. i sht pomol. ur en päronkärna uppdragen vildstam. LAHT 1890, s. 215.
(1) -VIN. [jfr t. birnwein] (i sht förr) vin berett av päron. Lind 1: 414 (1749).
(1, 5) -VISARE, r. l. m. urmak. om päronformig urvisare. Hammarlund Fickur. 12 (1893).
(2) -YMP. CBonde (1693) hos Trolle-Bonde Hesselby 104.
(1) -ÄTTIKA. (i sht förr) ättika beredd av päron. Gentz Lindgren 2: 366 (1946).
E (†): PÄRONA-MISTEL, -MUST, -TRÄ, -TRÄD, se D.
F (†): (1) PÄRONE-FIGUR. om päronformat föremål; i uttr. vara rund som en päronefigur, ha päronform. (Kalebasserna) äro runde såsom en Pärone figur. Holm NSv. 44 (1702).
-LÖV, -MOS, -MUST, -TRÄ, se D.
G (†): PÄRONS-MUST, se D.

 

Spalt P 3105 band 21, 1955

Webbansvarig