Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÅSSJO poʃ4ω, äv. BÅSSJO boʃ4ω, r. l. n.; best. -n resp. -t, stundom äv. i best. anv. utan slutart. (TurÅ, Grundström).
Ordformer
(båssjo 1924 (: båssjosidan). påssjo 1892 osv.)
Etymologi
[av lap. påssjō, påassjoo, boassjo, etymologiskt identiskt med fin. pohja, botten, underlag, nord]
benämning på den mittemot ingången, på andra sidan om eldstaden belägna avdelning av en lappkåta, där kok- o. matkärl o. d. placeras, köks- o. skafferiavdelning i en kåta. TurÅ 1892, s. 11. Läraren sitter närmast påssjo. Grundström Pirak Nom. 45 (1933). Så kryper .. (lappkvinnan) tillbaka till påssjon igen. Haglund Lappl. 86 (1934). Lappkaka .., som lappmor bakar själv i sitt påssjo. Därs. 97.
Ssgr: PÅSSJO-STÅNG. [efter lap. påssjō-tsaggē] i lappkåta: stötta l. stång invid vilken kåtans påssjo befinner sig. Haglund Lappl. 81 (1934). —
-VÄGG. den del av en lappkåtas yttervägg som begränsar kåtans påssjo. Rig 1922, s. 177.

 

Spalt P 2935 band 21, 1955

Webbansvarig