Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PYSING, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. pysing; till samma stam som föreligger i PYS, sbst.2]
(†) pys, parvel. Sjöberg SthmHeml. 156 (1844). Schück (1854).

 

Spalt P 2546 band 21, 1955

Webbansvarig