Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PYRRICK pyrik4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er; l. PYRRHICHIUS pyri4kius l. pyrik4ius (pyrri´kiuss Dalin), r. l. m.; best. -ichien; pl. -ichier; förr äv. PYRRIKIER, r. l. m.; pl. =.
Ordformer
(pyrrhichier (pyrri-, -k-), pl. 1810 osv. pyrrhichius (pyrri-) 1834 osv. pyrrick (-ch) 1836 osv. pyrrikier, sg. 1818)
Etymologi
[jfr t. pyrrhichius, eng. pyrrhic, fr. pyrrhique; substantivering av lat. (pes) pyrrhichius, av gr. (ποῦς) πυῤῥίχιος, pyrrickisk versfot, versfot använd i sången till vapendansen, avledn. av πυῤῥίχη, vapendans (se PYRRIKE)]
metr. av två korta stavelser bestående (vers)fot i kvantiterande vers; äv. i utvidgad anv., om av två korta stavelser bestående (vers)fot l. grupp i accentuerande vers. Kunde (man icke) .. anse .. (orden) dina, sina .. öfver, utan, denna etc. .. som Pyrrichier. Lyceum I. 2: 91 (1810). Risberg SvVersTeori 2: 62 (1936).
Avledn.: PYRRICKISERA, v. (†) metr. låta (ett ord) uppträda som en pyrrick i en vers. SvLitTidn. 1820, sp. 290. —
PYRRICKISK, adj. metr. som har samband med l. utmärkes av en pyrrick l. pyrricker; om vers o. d.: som utmärkes av att pyrricker användas. Palmblad Fornk. 2: 242 (1844). Noreen VS 2: 145 (1908). Risberg SvVersTeori 2: 134 (1936).

 

Spalt P 2542 band 21, 1955

Webbansvarig