Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PUCKLIG, adj.2
Ordformer
(puck- 1682. puk- c. 1745—1751)
Etymologi
[avledn. av PUCKLA, sbst. (se BUCKLA, sbst.)]
(†) bucklig; buktig, välvd. RelCur. 11 (1682). Linné Sk. 409 (1751).

 

Spalt P 2333 band 21, 1955

Webbansvarig