Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRÄPPEL, n.; best. -plet.
Ordformer
(äv. präpel)
Etymologi
[vbalsbst. till PRÄPPLA]
(i Finl., vard.) prat, pladder. FoU 15: 66 (1902). —

 

Spalt P 2242 band 20, 1954

Webbansvarig