Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROCESS, sbst.2, r. l. f. l. m. (RA I. 3: 294 (1594), Lindfors (1824)) l. n. (Svart Ähr. 73 (1560), Rosenfeldt Vitt. 234 (1705)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (HSH 31: 85 (1661), Weste (1807)) l. = (Girs Edelh. D 4 b (1627)).
Ordformer
(äv. -ces, -cesz, -ses(s))
Etymologi
[fsv. proces; jfr ä. d. proces; av mlt. processie, mht. procëssje, procësse, procëss, ä. t. process, f., av lat. processio (se PROCESSION); möjl. tidigt anslutet till PROCESS, sbst.1]
(†) (tågande i) procession; äv. konkret, om deltagarna i en procession; äv. om en procession betraktad ss. en högtidlighet, stundom med särskild tanke på den därvid utvecklade prakten o. ståten; jfr a. OPetri 1: 557 (1528). Niels Steenson .. bleff .. medh stoort Procesz begraffuen vthi Domkyrckian. Tegel G1 1: 141 (1622). Borgerskapet .. ginge i process ifrån Rådstugun på Rijcks sa[len]. 1BorgP 453 (1642). Där går Processen; kamrater hvem är död i gränden? Bellman (BellmS) 1: 118 (c. 1775, 1790). Lindfors (1824). — jfr BEGRAVNINGS-, INTÅGS-, JORDAFÄRDS-, LIK-, LIKFÄRDS-, SORGE-PROCESS m. fl. — särsk.
a) oeg., om ceremonier l. prakt o. ståt i allm.; äv. i utvidgad anv.: ”väsen”, ”ståhej” o. d.; stundom svårt att skilja från PROCESS, sbst.1 1. Hwadh Procesz som för händer hadhes then tijdh, som Erkiebiscop Laurentius Nericius war afsomnat, såsom skedde åhret etc. 1573 .., Tå hafwe haftz förhänder alle Papistiske Ceremonier och åthäfwor. Chesnecopherus Skäl C 1 b (1607). Ringa var thet process, / Tå högste konung och bäst / Föddes i stallet kalla. Dalius Vitt. 159 (1684). Der man brukar .. vidlyftiga ceremonier och stor process vid plögandet. Kalm VgBah. 285 (1746).
b) övergående i bet.: följe. Brahe Tideb. 124 (1619). Den 22 (dec.) .. begofwo Sweriges Sändebudh sigh ifrån Laduga til theras Quarter, medh tilbörligh process aff Rytterie och Footfolck. Widekindi KrijgH 818 (1671).

 

Spalt P 1941 band 20, 1954

Webbansvarig