Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRIVILEGIERA pri1vile1gie4ra l. priv1-, l. -leg1-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. PRIVILEGERA, v. -ade ((†) p. pf. -d 2SthmTb. 7: 20 (1584)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(prive- 1569. privi- (-u-) 1530 osv. -legera 15301805. -legiera 1538 osv. -ligera 15691873. -ligiera 15821892. privilgera 1697)
Etymologi
[jfr t. privilegieren, eng. privilege, fr. privilégier, mlat. privilegiare; till PRIVILEGIUM]
1) bevilja l. ge l. tilldela (ngn) privilegium l. privilegier; bevilja privilegium på anläggandet l. drivandet l. nyttjandet l. brukandet av (ngt); stundom närmande sig bet.: ge (officiellt) tillstånd till (ngt); ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr c): som innehar ett visst privilegium l. vissa privilegier l. tillstånd att göra ngt visst; som upprättats l. drives l. nyttjas l. brukas o. d. i enlighet med ett givet privilegium. G1R 7: 211 (1530). Han war en knäffuelsticker och pungmakere, som icke vthi någen stadh bör arbete och bruke sitt ämbete, ther the andre för honom boo och äre priuilegierede. 2SthmTb. 6: 526 (1582). Alle nye hampner, som icke här nämpnes och Privilegeras (skola) wara förbudna. Stiernman Com. 1: 420 (1594). H. K. M:tt hafuer ährnatt att byggia en Stadh på Fahlan widh Bergedh, och denn skäligen priuilegiere. LReg. 165 (1620). Att ingen dristar sigh att slåå högdiur .., gör det nogon, som icke ähr priviligerat, han skall bötha. RARP 4: 110 (1647). En Privilegierad Fabrique. PH 6: 4303 (1756). Stenforss Järnbruk .. har 2:ne Härdar i Stångjärns-Hammaren med Priviligieradt Smide på 225 skeppund. IT 1791, nr 1, s. 3. Seitz ÄSvGlas 167 (1936). — jfr O-PRIVILEGIERAD. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som privilegiera ngn med l. l. till l. för ngt l. (med konstruktionsväxling) privilegiera ngt åt l. för ngn, ge ngn ngt ss. privilegium l. ge ngn privilegium på ngt; privilegiera ngn för ngt, ss. privilegium befria ngn från ngt. G1R 12: 11 (1538). Priuiligiere samme stadh (dvs. Mariestad) medh twå marckneder om åhret. PrivSvStäd. 3: 413 (1582). PH 1: 358 (1723: åt). De Städer .., hvilka på Gårfari handel äro privilegerade. Därs. 6: 4317 (1756). Jern-Contoiret, och andre för Utlagor priviligerade Verk. AdP 1789, s. 871. Franshammars bruk .. är privilegieradt till 3600 skeppunds årligt stångjernssmide. Widmark Helsingl. 2: 95 (1849). Gålsjö bruk privilegierades 1694 för häradshöfding Lars Stridsberg. Höjer Sv. 3: 149 (1882). Hedvigsfors bruk .. privilegierades den 29 mars 1742 för två stångjernshammare och fyra härdar. Wengelin GMinn. 189 (1893).
b) (†) i förb. med en följande inf. (med utsatt inf.-märke) l. att-sats som anger varuti privilegiet består; närmande sig bet.: bevilja, ge rättighet l. tillstånd (att). (Han) Priwilegierade them, at the måtte draga frit vth och in, .. och driffua theras Köpenskap. Petreius Beskr. 2: 124 (1614). Borås-Boerne, som äro privilegerade, at .. fara kring til hela riket. PH 6: 4309 (1756). Så länge författningarna privilegiera en del att få suga sig stinna af medborgares svett. Chydenius 266 (1766); jfr 3 a.
c) (förr) i p. pf., om person l. stånd, med avs. på ståndsprivilegierna; äv. i substantivisk anv. Schmedeman Just. 156 (1615). En född privilegierad. Höijer 2: 349 (c. 1808). De priviligierade stånden. Fahlbeck Stånd 3 (1892). — jfr O-PRIVILEGIERAD.
2) († utom i b o. c) i utvidgad l. oeg. anv.: skydda l. omgärda (ngt) med privilegier l. särbestämmelser o. d. (Det) wore och .. billigt, om Kongl. M:tt sådanne Jordegriffter ifrån hwarss manss egenwillige upkastandhe och förödande privilegierade. Schück VittA 1: 259 (i handl. fr. 1665). Han måste 1674 plikta 3 riksdaler derföre att han vid utgåendet från prof. Stobæi föreläsning, ”alltså på privilegieradt rum ..”, med dragen värja öfverfallit .. Jakob Fogelius. Cavallin Herdam. 3: 410 (cit. fr. 1674). Schmedeman Just. 679 (1675). — särsk.
a) i p. pf., om jaktdjur: vars jagande l. fångande förbehålles vissa personer med särskilt privilegium. (Svanen) är een privilegierat Fogel. IErici Colerus 1: 113 (c. 1645).
b) (fullt br.) finans. gm särbestämmelser göra (viss del av inkomst) skattefri. BtRiksdP 1938, IX. 2: nr 31, s. 13. Regler om privilegierad inkomst. Därs. 1939, IX. 2: nr 8, s. 6.
c) (fullt br.) jur. i uttr. privilegierat brott, om form av viss brottsart som bestraffas lindrigare än andra former av brottsarten (t. ex. barnamord i förh. till vanligt mord). 2SvUppslB (1952).
3) allmännare o. bildl.: giva (ngn l. ngt) företrädesrätt l. särskilda förmåner l. särskilt gynnad ställning i ett l. annat avseende; stundom närmande sig bet.: gynna; favorisera; äv. med saksubj.; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: särskilt lyckligt lottad, gynnad. The bedröfwada och enkior .. äro Gudz privilegerade personer. Swedberg Dödst. 480 (1711). Ålderdomens .. vanmakt .. undslippa blott få priviligierade väsenden. 2Saml. 11: 23 (1853). (Den lilla, fint klädda flickan) tillhörde synbarligen de privilegierade klasserna och var säkert dotter av åtminstone en specerihandlare. Palm Kvinn. 85 (1919); jfr 1 c. Våra prestationer åtnjöto ett så gott rykte att de som lyckades få se dem ansågo sig särskilt privilegierade. Gripenberg Järnefelt MFöräldrRom. 83 (1929). En privilegierad societet. Selander MarkMänn. 124 (1937). — särsk.
a) (†) i förb. med en följande att-sats l. inf. som anger varuti företrädesrätten osv. består. The .. woro .. vndantagne och priuilegerade, at the intet skulle dö. PErici Musæus 2: 270 b (1582). (Eftersom) wår höga härkomst och familia .. icke privilegierar oss att lefwa annorlunda än som christna, så will jag (osv.). Cavallin Herdam. 4: 245 (i handl. fr. c. 1700).
b) (numera bl. tillf.) i uttr. privilegiera ngn l. ngt med ngt, (ss. en särskild förmån) förse ngn l. ngt med ngt l. ge ngn l. ngt ngt; förr äv. i uttr. privilegiera ngn av ngt, (ss. en särskild förmån) göra ngn delaktig av ngt. Then som aff offta förtalda ewigha Lijff och thes Frijheter, wil bliffua Privilegierat och deelachtigh, han måste (osv.). Phrygius HimLif. 139 (1615). At Gudh hafwer giort Himmelen och priviligerat honom medh odödeligheet. Sylvius Mornay 46 (1674). Rofdjuren (priviligerade af Naturen med egen lukt). Linné DelNat. 25 (1773). Kjellén Stormakt. 2: 241 (1905: med).
c) [jfr t. privilegierter lügner] (†) i uttr. privilegierad storljugare, ”första klassens” storljugare, ärkelögnare. Lagerbring HistLit. 52 (1748).

 

Spalt P 1911 band 20, 1954

Webbansvarig