Publicerad 1954   Lämna synpunkter
POST pos4t, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 ((†) -ar RP 6: 486 (1636), ConsAcAboP 2: 382 (1662)).
Ordformer
(förr äv. påst)
Etymologi
[jfr d. post; av ä. t. post (l. posten), liksom fr. poste av it. posta, eg.: placerad summa, ytterst participialbildning till lat. ponere, placera (se PONERA). — Jfr POST, sbst.2—3, POSTA, v.4, POSTERING, sbst.3, POSTO, sbst.2]
1) (numera bl. med anslutning till 2; se dock slutet) summa (pängar), belopp; förr särsk. i uttr. en post pänningar o. d., en summa pängar. HT 1916, s. 195 (1597). Hvadh honom vidkommer, vill han bevillja så godh post .. som een annan. RP 5: 238 (1635). Som Riddarehuset var uti Banco skyldig een stoor påst. RARP 13: 65 (1680). Taga .. Emot een post penninger, och skaffa dhem fram till Kongz Öhr. HovförtärSthm 1682, s. 426. Åstrand (1855). — jfr PÄNNING-POST. — särsk. övergående i bet.: del (av ett belopp l. dyl.); numera bl. (fullt br.) i sådana uttr. som i små (smärre, mindre osv.) poster, betecknande att ett belopp uppdelas (betalas, utlämnas) i delbelopp. Endoch löhnen till .. Chronones tiänare en anseenlig post af Rijkzens .. inkompster borttager: så (osv.). Gustaf II Adolf 624 (1624); jfr 2. Lån, som beviljats .. må .. lyftas på en gång eller i särskilda poster. SFS 1932, s. 421. jfr SMÅ-POST.
2) i fråga om räkenskaper, räkningar, budget, handelsstatistik o. d.: var o. en av de enheter (t. ex. varumängd jämte däremot svarande belopp) som (bruka l. kunna) införas i o. som tillsammans (kunna) bilda en (i kolumner ordnad) specifikation l. förteckning på utgifter l. inkomster (resp. export l. import) o. d. Revisorerna granskade noga alla poster. Mjölk är en betydande post i en barnfamiljs budget. Gustaf II Adolf 505 (1625). Dee öfrige postar i räkningen införde, såsom för 3 faat ööl 36 dal(e)r; för klädetwätningh 5 dal(e)r (osv.). ConsAcAboP 2: 382 (1662). Material- och Byggnings-Räkningarne (skola), post för post, skärskådas. PH 5: 2934 (1750). Ehuru Indigo i förra tider utgjort en betydande post bland detta lands exportvaror. Gosselman Col. 2: 293 (1828). En post på skomakareräkningen. Hedenstierna FruW 236 (1890). Varje post, som införes i huvudboken, måste föras i både debet och kredit. Ramstedt BokförGr. 22 (1915). SFS 1941, s. 47. — jfr ANMÄRKNINGS-, ANSLAGS-, BALANS-, BETALNINGS-, DEBET-, INKOMST-, KASSA-, KREDIT-, MEMORIAL-, RÄKENSKAPS-, SKULD-, SMÅ-, UPPBÖRDS-, UTGIFTS-POST m. fl. — särsk.
a) [jfr 1] (†) i sådana uttr. som inkomna (l. utgivna) poster, inkomst- (resp. utgifts)poster. HC11H 10: 154 (1680).
b) mer l. mindre oeg. l. bildl. (jfr 3, 4). Sylwan SvLit. 276 (1903). Den mildhet August visar som segervinnare skall knappast krediteras honom som någon stor post. KKD 8: XVIII (1913). särsk.
α) (†) i uttr. på en post, i fråga om matematiska operationer o. d., för att beteckna att två storheter behandlas tillsammans. Tit. har uptagit kolsyra och vatten på en post, och beräknat dess syrehalt såsom bara kolsyra. Berzelius Brev 8: 39 (1814).
β) [jfr motsv. anv. i holl.] (†) om addend l. subtrahend. Man subtraherar hwar Post af Summan, blir intet öfwer, så är operationen rätt. Rålamb 1: 2 (1690).
3) [jfr liknande anv. i d., t. o. holl.; bildl. anv. av 2] (†) punkt (i en redogörelse, anklagelseakt, framställning l. dyl.). Membrum 2. Med dryckenskap och fylleri? .. den post är mig intet vetterlig. BL 10: 195 (cit. fr. 1669). Johanna Hansdotter .. (har inför rätten) uti åtskilliga Poster varet tvetalug. KultHM 3: 82 (i handl. fr. 1706).
4) [utvecklat ur 2] parti (av varor, värdepapper o. d. som inköpas l. utbjudas l. säljas o. d. vid ett utbud l. på en gång); särsk. med partitivt attribut betecknande en vara o. d.; förr äv. övergående i den allmännare bet.: mängd. Endast ett fåtal poster såldes vid kronoskogsauktionen. De sände (utbjödo) alltsammans i en post. Tjäran levererades i (smärre) poster (om 10 tunnor). Schroderus Urs. F 1 a (1626). En post sågebrädher. ÅngermDomb. 1647, fol. 136. Bergzbruuck .., af hwilcke åhrligen ähre giordhe .. stoore Poster Jern. RARP V. 2: 377 (1655). Är uthj en Post .. inköpt Papper — 600 Rijs. Schück VittA 3: 12 (i handl. fr. 1671). En post ”aktier”. EkonS 1: 305 (1893). En post om 162 träd (säljes). TLev. 1913, nr 3, s. 4. SvD(A) 1933, nr 86, s. 1. — jfr BEHOVS-, BEKVÄMLIGHETS-, KLUMP-, MYNT-, SILVER-, SMÅ-, SPANNMÅLS-POST. — särsk. (†) i sådana uttr. som en post (ut)i l. av l. med ngt, parti l. sändning av ngt. Den post uthi penninger och commiss, som vij nu dagligen dädan förvänthe. OxBr. 1: 79 (1614; jfr 1). LReg. 401 (1631). En post med spannmål. Sahlstedt (1773). Hvarje .. post af .. spanmål. Järta 2: 239 (1823).
5) tekn. vid maskinsågning av timmer: sammanfattningen av de sågblad som insättas i en ram; äv. i ssgn BORR-POST, sbst.1, om sats l. uppsättning borrar. TT 1884, s. 106. SvSkog. 961 (1928). — jfr BLAD-POST.
6) [jfr motsv. anv. av dan. o. eng. post] tekn. vid pappersbruk: stapel bestående av ett visst antal pappersark o. filtar; äv. i uttr. vit post, om dylik stapel varifrån filtarna avlägsnats. Numer räknas vid Lessebo 189 st. filtar i alla papperssorters poster. Ambrosiani DokumPprsbr. 378 (1923). Vit post innehåller samma antal ark som filtposten. Därs.
7) [jfr d. post; möjl. syftande på att glasmassan utgör en del av smältan (jfr t. eine post blei, så mycket bly som man smälter åt gången); jfr dock t. posten, fr. poste, ett slags (bly)kula för eldvapen (av ovisst urspr.)] glasfabr. på pipan uppfångad o. något utblåst (kolvformig) glasmassa avsedd att färdigbearbetas. Eidem ÄGlasH 52 (1912). Seitz ÄSvGlas 78 (1936). SvFolket 4: 281 (1939).
8) [möjl. eg. utgående från l. påvärkat av POST, sbst.2 6 (jfr POSTERING, sbst.1 3 a)] (†) om del av truppavdelning l. armé. Een så stor .. post af armeen. RP 7: 153 (1638). General-stormen war fördeelt utj trenne poster. Spegel Dagb. 72 (1680).
Ssgr (till 1, 2, 4; †): POST- l. POSTE-SEDEL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1577). (post-) om skriftlig handling upptagande levererade poster av varor o. dyl. o. betalning därför; jfr kvitto, reversal. Skall Christer nu med postsedlarne .. bewijsse rästen wara betalt. BtÅboH I. 6: 182 (1634).
-TALS, adv. (post- 1706. poste- 16431689) = -vis II; särsk.
1) till 2. Begiäres, att dhe .. liqvidationer, som kunne .. vara .. summevijs för gode ehrkende, icke vijdare specialiter och postetahls må påfordras att verificeras. RARP 10: 409 (1668).
2) till 4. SthmStadsord. 1: 94 (1643). Herregårdar och slike, som postetals Säd försälja. Bergv. 1: 382 (1689). SthmStadsord. 2: 193 (1706).
-VIS, sbst.2 o. adv.2 (sbst.1 o. adv.1 se sp. 1585). (post- 16331746. poste- 16441800)
I. sbst., i uttr. i postvis, = II. I påste vijs effter handen betala till Academien. ConsAcAboP 1: 136 (1644).
II. adv.: i (smärre) poster l. partier (o. icke allt på en gång); äv. dels: i parti, dels: post för post.
1) till 1 slutet: i delbelopp. 2RA 2: 347 (1727). Det Hr Assessoren heldre vill, at jag på en gång betalar .. hvad jag är skyldig .. än postvijs. ÅgerupArk. Brev 13/1 1746. AdP 1800, s. 1336.
2) till 2. Secretarius framkom begynnandes påstewijs honom detsamma (i observationsräkningarna) bewijsa. ConsAcAboP 6: 290 (1688). Bergv. 2: 488 (1748).
3) till 4. HSH 27: 188 (1633). (Stövlar o. sadlar) hwilke Pertseler .. (rusthållarna) säja, at Officerarne postewis ophandla och sedan ganska obilligt stegra. LMil. 1: 102 (1681). Den Spannemål, som de här i Stockholm kiöpt och påstvis låta utföra. Stiernman Riksd. 2692 (1727).

 

Spalt P 1587 band 20, 1954

Webbansvarig