Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORTAL pωrta4l l. porta4l (pårrta´l Dalin), r. l. m. (HH 20: 296 (c. 1640) osv.) ((†) n. G1R 17: 270 (1545), Palmstedt Res. 4 (1778)); best. -en, äv. -n (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(portail 1769. portaillen sg. best. 1700. portal (-tt-) 1639 osv. portall 1545—1675 (: Sansteens portall). pourtal 1660. pårtal 1663. Anm. Det hos Spegel SalWijsh. 26 (1711) förekommande portaber, pl., torde vara tryckfel för portaler)
Etymologi
[liksom d. portal av t. portal, n., motsv. mnl. portael, holl. portaal, eng. o. ä. fr. portal; av mlat. portale, substantiverat n. av ett icke anträffat lat. portalis, adj. till porta (se PORT, sbst.1); jfr äv. eng. o. fr. portail (möjl. av annat urspr.)]
1) arkitektoniskt utsmyckad, med pelare l. dyl. prydd port (se d. o. 1) (till större byggnad); ofta med inbegrepp av dörren (se DÖRR 2); äv. om fristående, av pelare l. kolonner l. dyl. uppburen valvbåge l. äreport o. d.; äv. om konstnärligt utsmyckad portinfattning; förr äv. om vartdera av de båda sidostyckena till en portalinfattning; förr äv. om portalfasad. G1R 17: 270 (1545). Den Portal och Himmel som giordes Vthj Slotz kÿrckien öfwer det Kongl. Lijket. KlädkamRSthm 1660, s. 61. 2:ne portaler af telgsten, som å ömse sidor om .. (ingången) varit placerade. Sundelius NorrköpMinne 342 (1798). Sturtzenbecher (1805; om portalfasad). Grip JunkG 71 (1926). — jfr BAROCK-, HUVUD-, KYRK-, NORD-, STEN-PORTAL. — särsk. (mera tillf.) oeg., om valvbåge av träd l. buskar l. växter, som har form av en portal. Rosensten Skog. 17 (1737). TurÅ 1910, s. 125.
2) bildl. (jfr 1, 3), om inledning l. början till ngt, ”inkörsport”. Wegelius MusH 371 (1893). (Strindbergs ”Röda rummet”) bildar den skönlitterära portalen till det ”nya Sverige” och ger uttryck åt en ny mentalitet. 3SAH LVIII. 2: 265 (1947). Hedberg Häx. 158 (1950).
3) tekn. portalliknande underrede i portalkran l. i brokonstruktion o. d. TT 1901, Allm. s. 278. Davidsson Omlastn. 4 (1927).
Ssgr (i allm. till 1): A: (3) PORTAL-BRYGGA, r. l. f. tekn. på portalkran: plattform varpå svängkran är placerad. Davidsson Omlastn. 4 (1927). —
-BÅGE. byggn. bågformigt valv som bildar övre delen av en portal. SvSlöjdFT 1906, 3: 22. —
(2) -DIKT. (mera tillf.) inledningsdikt. Vetterlund Skissbl. 169 (1914). —
-DÖRR. (mera tillf.) dörr infattad av portal; dörr i portal. Rydberg Varia 244 (1894). —
-FASAD. fasad med portal. Hahr J3Renäss. 1: 51 (1907). —
-FIGUR. särsk. (i vitter stil) bildl. till 2.
a) person som är den förste i en ny epok o. d.; föregångsman, förgrundsgestalt; jfr -gestalt, -vakt. Blanck NordRenäss. 126 (1911). Det är vanligt att uppställa Viktor Rydberg som portalfigur i skildringar av Sveriges moderna litteratur. SvFolket 10: 283 (1939).
b) om föremål som är det första i sin art, inledning o. d. SvD(A) 1931, nr 340, s. 11. Fornv. 1941, s. 118. —
(2) -GESTALT. (i vitter stil) bildl., = -figur a. Lamm Swedenbg 27 (1915). Som förmedlare av de religiösa förnyelseidéerna utpekas humanismens båda portalgestalter, Dante och Petrarca. Grimberg VärldH 7: 348 (1936). —
-INFATTNING~020. jfr infattning, sbst.2 1 b α. Hahr ArkitH 330 (1902). —
-KOLONN. byggn. kolonn l. pelare som utgör l. är placerad vid portals sida. MeddSlöjdF 1896, s. 31. —
(3) -KRAN. [jfr dan. o. t. portalkran] tekn. lyftkran bestående av en svängkran o. ett portalliknande underrede som kan löpa på skenor på marken o. varigenom godsvagnar l. bilar o. d. kunna passera. TT 1899, Allm. s. 90. —
-KRÖN. jfr krön 3. SvFmT 9: 60 (1894). —
-LYNETT. [jfr t. portallünette] jfr lynett 2. Upmark Lübke 545 (1872). —
-NISCH. [jfr t. portalnische] jfr nisch 1. Upmark Lübke 295 (1872). —
-OMFATTNING~020. jfr -infattning. Hahr ArkitH 332 (1902). —
-SKULPTUR. byggn. särsk. konkret: skulptur placerad vid portal l. utgörande portals sida l. huggen l. skuren i portalinfattning. NF 3: 1433 (1880). —
-SMYG. byggn. mindre nisch l. smyg i portal framför l. innanför själva porten. Ekhoff StClem. 111 (1912). —
-STATY. jfr -skulptur. UpplFmT 23—25: 23 (1903). —
(3) -SVÄNGKRAN~02. tekn. svängkran ingående som del i portalkran. SvTeknUppslB 1: 525 (1937). —
-UPPSTÄLLNING~020. byggn. portalliknande konstruktion. Böttiger Drottnh. 33 (1889). —
-UTSMYCKNING~020. abstr. o. konkret. 2NF 20: 1242 (1914). —
-VAKT.
1) (numera föga br.) till 1: skulptur av människa l. djur, placerad vid portal. Eichhorn KonstH 17 (1881).
2) (†) bildl., = -figur a; jfr portal 2. Kjellén SvGeogr. 11 (1900). —
-VANGSTYCKE~020. (portals- 1675) (tillf.) vangstycke i portalöppning. BoupptSthm 1675, s. 593 b. —
-VÄGG. byggn. vägg på insidan av portgångslik portal. Upmark Lübke 217 (1872). —
-ÖPPNING. konkret. Kjellberg GrekRomK 132 (1932). —
-ÖVERLIGGARE ~00200. byggn. sten l. bjälke som upptill begränsar portalöppning. Fornv. 1937, s. 1. —
-ÖVERSTYCKE ~0020. byggn. konstnärligt utsmyckad sten placerad över portal. Roosval RomK 29 (1930).
B (†): PORTALS-VANGSTYCKE, se A.

 

Spalt P 1501 band 20, 1953

Webbansvarig