Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLOCK plok4, n.; best. -et; pl. =; förr äv. (i bet. 4 c) PLUCK, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(plock (plå-) 1649 osv. pluck 1762)
Etymologi
[jfr d. pluk; jfr äv. fsax. plokki, pl., hår(testar), mlt. plucke, flock (av ull), lt. plukk, summa (av pängar), mnl. pluc, ploc, handfull, flock (av ull), holl. pluk, plok, eng. pluck o. (det sannol. från mnl. lånade) fr. ploc, utskottsull, avfall av (bom)ull m. m.; till PLOCKA, v.]
1) mer l. mindre abstr.: plockande; äv. om enstaka handling bestående i att man plockar ngt; särsk. oeg. l. bildl.; särsk. i uttr. göra ett plock l. ett och annat plock (ur en skrift o. d.), plocka ngt resp. ett o. annat (ur en skrift osv.); jfr 3. Sundén (1888). Ur .. betänkandet .. skall nedan .. göras ett och annat plock. VFl. 1935, s. 59. jfr EFTER-PLOCK. särsk. motsv. PLOCKA, v. 3; stundom: knåp, småsysslande (med ngt). Jag hatar philosophernas detalj och plock. Thorild Bref 1: 147 (1787). Janson Faran 84 (1909).
2) (ngt vard.) i konkret anv. (jfr 3, 4), i sg. koll., i sht förr äv. i pl., om ngt (hop)plockat; särsk. med bibegrepp av obetydlighet l. värdelöshet o. d. (ofta utan tanke på hopplockning): småsaker l. krafs l. skräp o. d., småplock; äv. oeg. l. bildl. (jfr 3), förr äv. övergående i bet.: struntprat, ”tjafs”; särsk. i uttr. smått plock, i sht förr äv. små plock. Brasck TyKr. D 1 a (1649; om struntprat). (Sv.) Smått plock, (eng.) Trifling things. Serenius (1741). Strand Tidsfördr. 1: 41 (1763; bildl.). Gifva ut penningar för allehanda plock. Sahlstedt (1773). Jag .. bad mamma om litet plock att göra grannt med, och så fick jag litet till soffan och stolarne. Wetterbergh Kapellpr. 17 (1849). Det var kantänka inte små plock att få den däjliga prinsessan och halva kungariket. FoF 1915, s. 141 (fr. Hall.). jfr EFTER-, SMÅ-, STRUNT-PLOCK. särsk. (numera bl. tillf.) om småsummor l. småutgifter l. småskulder; i uttr. smått plock, förr äv. små plock. BoupptSthm 1669, s. 809, Bil. Enckian berättade sigh wara skyldigh till åthskillige uthi smått plåck .. (daler) 20: —. Därs. 1676, s. 1511 b. Posten 1768, s. 19 (: små plåck).
3) [specialanv. av 2] om ngt som hämtats från en skrift l. ur en muntlig berättelse l. ur ngns levnadsminnen o. dyl. (l. som hopplockats från skilda håll) o. som utgör l. ingår i (muntlig l.) skriftlig framställning; särsk. om utdrag ur skrifter o. d.; dels i sg. koll., stundom: lappvärk, dels (i sht i pl.) om enskilt utdrag osv. (Recensionen) kommer at bestå af idel plåck och småsaker, utur de ofvannämnde begge vetenskaper. SvMerc. 1764, s. 521. De här upptecknade hågkomsterna, som utgöra ett litet plock ur högen. BotN 1933, s. 45. Slutet (på skoluppsatsen) var ett heterogent plock. Swensson Willén 264 (1937). Dessa plock ur .. dagspressen. Fatab. 1942, s. 128.
4) i vissa mer l. mindre fackspråkliga anv., om ngt ur- l. bortplockat l. om ngt som åstadkommits gm sönderplockning av ngt.
a) bärgv. plockmalm; äv. om avfall (gråbärg) som urplockats vid plockbord l. plockband; jfr PLOCKA, v. 5 c. JernkA 1852, s. 196. TT 1902, K. s. 37 (om avfall). JernkA 1904, s. 456.
b) (till stoppning av sängkläder o. d. avsedd) avfallsull l. lumpull, flockull (jfr PLOCK-ULL); äv.: lumpgarn (jfr PLOCK-GARN). Halfylleväf af plock. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 214. 3 st. Dynor med plock 1 (st.) Bollster med Vallsull. BoupptVäxjö 1887. jfr YLLE-PLOCK.
c) silkesavfall bestående av knutar, ändar o. d. som bortplockas vid silkets beredning l. vävning; jfr FLOCK-SILKE. Rothof 433 (1762).
Ssgr, se plocka, v. ssgr.

 

Spalt P 1177 band 20, 1953

Webbansvarig