Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERSIKO pær4sikω l. pär4-, l. 302 (pä`rrsiko Dalin), sbst.2, r. l. m. (Möller (1790), WoJ (1891)) ((†) n. Nordforss (1805), Dalin (1855)).
Etymologi
[jfr holl., t., eng. o. ä. fr. persico, fr. persicot; av it. persico, av lat. persicum, persika (se PERSIKA)]
1) (numera mindre br.) ett slags brännvin l. likör smaksatt med persikokärnor, persikoblad o. bittermandel l. dyl. Trozelius Rosensten 84 (1752). Ett par supar persico. Kexél 1: 50 (1776). Nisbeth (1869). Kjellin 852 (1927).
2) [jfr MESOPOTAMISKA 2, PERSILJA 2] (enst., †) obegripligt l. meningslöst prat. Hvad hin håle är det för persico? jag hör med begge mina öron, och ändå förstår jag intet ett ord af hvad herrn säger. Kexél 1: 57 (1776).

 

Spalt P 699 band 20, 1952

Webbansvarig