Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PASTORAL pas1tωra4l l. -to- l. -tå-, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) ((†) n. Thorild (SVS) 1: 16 (c. 1777), Auerbach (1913)); best. -en; pl. -er; äv. (i bet. I, med italiensk form) PASTORALE a3le2 l. —40, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(-al 1744 osv. -ale 17651931)
Etymologi
[av t. o. eng. pastoral(e), fr. o. it. pastorale, till lat. pastoralis (se PASTORAL, adj.)]
I.
1) dikt l. sångspel o. d. som behandlar ett ämne ur herdelivet l. där personerna föreställas vara herdar l. där ngn lantlig scen skildras, herdedikt, herdespel. Pastoral vid Damons och Daphnes Herda-Fäst. Nordenflycht QT 1745, s. 68 (1744; i rubrik). Pastoral, Dedicerad til Kgl. Secreteraren Leopoldt. Bellman (BellmS) 1: 271 (1790; i rubriken till Fredmans epistel nr 82). 1700-talets pastoral var en förklädd hovman i sidendräkt och med förgylld krumstav, vilken endast lekte herde. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 131 (1917). — särsk. i oeg. l. bildl. anv.
a) målning, bild o. d. med motiv från herdelivet. Rogberg Två 9 (1929). HantvB I. 1: 395 (1934).
b) om lantlig idyll. Sturzen-Becker 5: 34 (1844, 1862). Bland blommor och gräs / Ler fram Nackanäs / Som blid pastoral. Wirsén Vis. 18 (1899). Afrikansk pastoral. Lundkvist Blixen (1937; boktitel).
2) mus. instrumentalt musikstycke som avser att skildra idylliskt naturliv. Mankell Lb. 160 (1835). 3NF (1931).
II. [elliptiskt av PASTORAL-EXAMEN] (förr) pastoralexamen. KyrkohÅ 1941, s. 206 (1868). En prest, som läste på pastoralen. Strindberg Fjerd. 5 (1877).

 

Spalt P 447 band 19, 1952

Webbansvarig