Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PASCHASA paʃa4sa l. 032, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Lundell (1893) osv.) l. -er (se nedan); l. PASCHAS paʃa4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. paschasa, WoJ (1891) osv.).
Ordformer
(pach- 1898. pasch- 1877 osv. pasj- 1950. pass- 1848 (: passasja). -as 1877 osv. -asa 1891 osv. -asja 1848)
Etymologi
[sv. dial. paschas, m. (äv. n.), paschasa, f., berättelse, historia; ytterst av fr. passage, ställe som man passerar (genom), ställe som anföres ur en bok (se PASSAGE)]
(i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) (humoristisk o. ofta lögnaktig) berättelse l. anekdot, historia. Lundquist Vingåk. 55 (1877). Räggler å paschaser på vårat mål. Fröding (1895; boktitel). En pachasa som är lika sann som att solen är röd som en kopparkastrull. Nycander Haf 55 (1898). Olsson Fröding 361 (1950). särsk. mer l. mindre oeg. Kring .. bolaggsvinsta får vi nog lov att skriva en paschasa. SvD(B) 1947, nr 296, s. 4.
2) (mindre br.) (ovanlig l. påkostande) händelse; äv. om (besvärligt l. otrevligt) föremål. Att en kopp varmt kaffe kunde behöfvas efter en sådan ”paschas”. Palm BarnBroby 67 (1893; om rodd i oväder). Hur skulle du klara den pachasen till vägs (dvs. få tunnan med det ruttna köttet över bord)? GHT 1905, nr 209 B, s. 4.
Ssg: PASCHAS-BERÄTTARE. Olsson Fröding 363 (1950).

 

Spalt P 369 band 19, 1952

Webbansvarig