Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARISIENSER, sbst. pl.
Etymologi
[jfr nylat. parisienses, pl., mlat. parisiensis, adj., parisisk; till PARIS; med avs. på bildningen jfr ATENIENSISK]
(†) parisare (se d. o. 1); anträffat bl. i uttr. de parisienser, parisarna. Schroderus Os. III. 1: 53 (1635). Därs. 163. —

 

Spalt P 291 band 19, 1952

Webbansvarig