Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARADOX par1adok4s, adj. ((†) superl. -ast Troilius Herdabr. 18 (1758)); n. -t ((†) = (Holmbergsson Sartorius 48 (1800))). adv. -T.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. paradoks, t. o. eng. paradox; av lat. paradoxus, av gr. παράδοξος, till παρα– (se PARA-) o. δόξα, mening (jfr DOGM, ORTODOX, adj.)]
(utom i 2 b numera vanl. ersatt med: paradoxal)
1) = PARADOXAL 1. Rydelius Förn. 56 (1719, 1737). Att äta för mycket föder illa, hvilket fuller låter paradoxt, men är dock sant. Linné Diet. 2: 35 (c. 1750). Den paradoxa stilen (i Nietzsches skrifter). 2NF 19: 974 (1913). Östergren (1934).
2) = PARADOXAL 2.
a) = PARADOXAL 2 a. Triewald Förel. 2: 12 (1736). Mig förefaller det intet paradoxt (att bota kräfta med applikation av paddor). Linné Bref I. 3: 224 (1768). Ett .. till sitt utseende .. paradoxt Insect. VetAH 1816, s. 103. I vår paradoxa verld. OPSturzenBecker (1848) i Sturzen-Becker 1: 156. Lidforss SocJourn. 185 (1907). Östergren (1934).
b) med. = PARADOXAL 2 b. En rent paradox värkan af skräck. Gadelius Tro 2: 114 (1913). Dens. Själsl. 3: 227 (1922).

 

Spalt P 237 band 19, 1952

Webbansvarig