Publicerad 1951   Lämna synpunkter
OTYK, adj.
Etymologi
[av O- 1 o. en avledn. till TAGA, som i annan anv. föreligger i fsv. otöker, obehaglig, till töker, som kan tagas, användbar (jfr sv. dial. tyker, tjänlig, färdig, isl. tækr, som man kan taga, nor. (dial.) tök, passande att taga); jfr sv. dial. otök, obehaglig, otrevlig]
(†) eg.: som icke kan taga; ”valhänt”, tafatt. Schroderus Dict. 181 (c. 1635). Wänsterhanden håller, Högherhanden arbetar .. Alt medh fogh och lämpa, med mindre en är sielfwer oskickelig, och owijgh (otyyk, slubbot). Dens. Comenius 264 (1639).

 

Spalt O 1609 band 19, 1951

Webbansvarig