Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OPTISK op4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. optisch, eng. optic, fr. optique; av mlat. opticus, av gr. ὀπτικός, besläktat med ὤψ, öga (jfr CYKLOP). — Jfr DIOPTER, DIPLOPI, KATOPTRISK, OPTIK, SKIOPTIKON, SYNOPSIS]
(i fackspr.)
1) som har avseende på l. hänför sig till (lagarna för) seendet l. synen l. ljuset; syn-, ljus-. Optisk villa l. illusion, synvilla. Optisk signal (l. signalering), signal (signalering) medelst signalflagga, (blink)ljus o. d. Optisk telegraf, telegraf vars tecken bildas medelst optiska signaler. Optiskt instrument, instrument som tjänstgör ss. hjälpmedel för ögat (t. ex. lupp, kikare, mikroskop) l. vid studiet av ljusfenomen (t. ex. spektrometer, polarimeter) l. som registrerar l. återger ljusfenomen (t. ex. kamera, spektrograf). Optiskt glas, slipat (konkavt l. konvext osv.) glas avsett för glasögon l. lupp l. kikare l. andra optiska instrument. Optiskt minne, visuellt minne, synminne. Optiske och Chymiske Rön. Triewald Förel. 1: 1 (1728, 1735). Et optiskt glas. Serenius Hh 4 b (1734). En optisk metod att bestämma lösningars halt. Hygiea 1902, 2: 403. Den optiska apparaten hos apor och människa. Därs. 1930, s. 599. Optisk signalering. SFS 1933, s. 374. De optiska instrumenten (på krigsfartyg). VFl. 1937, s. 43. — särsk.
a) mål. i uttr. optisk blandning, i fråga om förhållandet att två olika färger smälta samman för ögat till en enhetlig färg, t. ex. om de anbringas invid (l., vid lasering, över) varandra o. betraktas på visst (minimi)avstånd; motsatt: mekanisk blandning (då de båda färgstoffen blandas med varandra före ansättningen på duken osv.). Bergh Konst 65 (1892, 1908). Kallstenius HbOljem. 54 (1915; i fråga om lasering). Att grått kan erhållas genom optisk blandning av vitt och svart. HantvB I. 1: 9 (1934).
b) fys. o. miner. i uttr. optisk axel, hos dubbelbrytande ämnen (t. ex. vissa kristaller): riktning i vilken ljusbrytningen är enkel; jfr AXEL, sbst.1 II 8. Berzelius ÅrsbVetA 1830, s. 9.
c) i uttr. optisk affär o. d., affär där optiska instrument, glasögon o. d. försäljas. Ur- & optisk affär, vanl. text på skylt. FolkT 1905, nr 1, s. 4.
2) [jfr t. optisches aussehen; benämningen syftar sannol. på de optiska fenomen i form av mjuka ljusreflexer som utmärka optikblåst gods] glasfabr. i uttr. optisk räffling, optikräffling. CJLamm hos Seitz Glas. 49 (1933). jfr KatalNK 1903—04, s. 44.

 

Spalt O 1063 band 19, 1950

Webbansvarig