Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OPINION op1iniω4n, äv. ωp1– l. ω1– l. å1-, äv. 01—, äv. op1injω4n osv., r. l. f.; best. -en, vard. äv. (utom i södra Sv.) = (Messenius Blanck. 69 (1614) osv.); pl. -er.
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. opinion; av fr. opinion, av lat. opinio (gen. -ōnis), mening, tro, förmodan, till opinari, tro m. m. (se OPINERA). — Jfr OPINIATER]
1) (numera föga br.) mening l. åsikt l. uppfattning (om ngn l. ngt); förr äv.: tycke (o. smak); särsk. i uttr. opinion om (förr äv. av) ngt, mening osv. om ngt; förr äv. i uttr. stå l. vara (ut)i en viss opinion, ha en viss mening osv. KyrkohÅ 1931, s. 240 (1540). OxBr. 9: 257 (1634: aff). Betaga mångom den opinion, att Swerige hafwer ingen Lagh. Schück VittA 3: 178 (i handl. fr. 1669). Heremoth voro Landzhöfdingarne uti en helt contrarie opinion. RARP 13: 145 (1680). Lagen är otilräckelig emot Opinioner. PH 11: 411 (1778; i fråga om människors tycken med avs. på kläder o. d.; jfr 3). I Sverige synas opinionerna ännu vara mycket delade i fråga om (osv.). HforsT 1863, nr 92, s. 2. Hyltén-Cavallius Lif 199 (c. 1880). SvD(B) 1947, nr 257, s. 9.
2) (†) övergående i bet.: inbillning, villfarelse. Italienerne stå vti then Opinion, at theras långe naglar stå wäl. Scherping Cober 2: 105 (1737). jfr: (Svåra straffdomar tillstunda) Om hwilket icke görs behooff, at wij vthaff fåfengh opinion, göre någon gissningh. LLaurentii Nyåhrspr. A 4 b (1618).
3) inom en befolkning(sgrupp) allmän l. utbredd övertygelse l. uppfattning l. mening, uppfattning l. tänkesätt hos en (större) grupp människor, folkmening; ofta i sg. best. (särsk. i uttr. allmänna opinionen), om åsikt som omfattas av alla l. flertalet inom en befolkning(sgrupp); äv. övergående till att beteckna företrädarna för denna åsikt. HT 1918, s. 247 (1786: allmänna opinion). Opinionens vindkast. Beskow Theat. 1832, s. 28. (Han har) stämt opinionen betydligt emot sig. FoU 20: 336 (1836). Det har .. gällt att bearbeta opinionen bland personalen. Wägner Norrt. 96 (1908). Att en upplyst opinion i en påfrestande tid är en styrka för ett folk. SvD(B) 1945, nr 174, s. 4. — jfr DAGS-, -FOLK-, VÄRLDS-OPINION m. fl.
4) (†) uppskattning (hos ngn l. ngra), anseende. RARP 9: 427 (1664). För att icke alldeles sjunka i opinionen hos honom, ledde jag (osv.). Almqvist AMay 58 (1838). Kellgren .. egde .. hos lärare och kamrater opinion för sällsynt flit. Lagus Kellgren 35 (1884).
Ssgr (i allm. till 3): OPINIONS-BESTÄMMANDE, p. adj. —
-BILDANDE, p. adj. som skapar l. utformar en opinion. Pressen .. som opinionsbildande faktor i vårt land. Alving SvLittH 2: 24 (1931). GHT 1945, nr 65, s. 3.
-BILDARE. jfr -bildande. Dahlbäck Åb. 247 (1914; om person). Pressen, opinionsbildaren par préférence. Fogelqvist ResRot 34 (1926).
-BILDNING. jfr -bildande. SD(L) 1894, nr 31, s. 1. Vilken roll det tryckta ordet spelar för opinionsbildningen. NoK 142: 131 (1940). GHT 1947, nr 84, s. 3.
(1) -BROTT. (†) om ett (förment) brott bestående i att ha en åsikt som avviker från de makthavandes. HSH 9: 144 (c. 1800). jfr Fryxell Ber. 14: 71 (1846).
(1) -BRYTNING. (föga br.) meningsbrytning. Tenow Solidar 3: 49 (1907). Nyström NKina 1: 260 (1913).
-FABRIK. (†) härd för skapande o. planmässigt formande av en opinion. Tiden 1848, nr 293, s. 1. 2SAH 42: 222 (1867).
-LEDARE. jfr ledare 1. Järta 2: 268 (1824). GHT 1946, nr 60, s. 9.
-MAKARE. (mera tillf.) nedsättande, om opinionsbildare. Rein Psyk. 1: 218 (1876).
-MÄTNING. undersökning som avser att fastställa allmänhetens åsikter l. tycken i en viss fråga; särsk. om gallupundersökning. GHT 1947, nr 91, s. 7.
-MÖTE. sammankomst för att ge uttryck åt folkmeningen l. ett större antal människors åsikter i ngn fråga; jfr -yttring. SvD(A) 1929, nr 116, s. 3.
-NÄMND.
1) av riksdagen tillsatt nämnd med uppgift att avgöra huruvida ngn l. ngra av Högsta domstolens l. Regeringsrättens medlemmar icke förtjäna(r) att fortfarande inneha sitt ämbete; i sht i sg. best. HH XXV. 2: 117 (1812); jfr RF 1809, § 103. 2NF 20: 752 (1914; i fråga om Regeringsrätten).
2) i uttr. Pressens opinionsnämnd, benämning på en heders- o. skiljedomstol inom pressen (inrättad 1914). 2NF 25: 1002 (1917). Bjurman 3Statsm. 274 (1935).
-STORM. bildl., om (yttringar av) en hastigt uppblossande, kraftig opinion i ngn fråga. NDA 1875, nr 187, s. 2.
-UNDERSÖKNING~0020. jfr -mätning. SvD(A) 1946, nr 204, s. 7.
-VIND, r. l. m. (i skriftspr.) i bildl. uttr., för att beteckna oberäkneligheten o. obeständigheten hos den allmänna opinionen l. de meningar som äro utbredda inom ett folk. Järta 2: 302 (1824). Vexlande opinionsvindar. NF 3: 748 (1879).
-YTTRING.
1) till 1, om yttrande l. inlägg i en diskussion o. d. som ger uttryck för ngns åsikt; förr äv. sammanfattande, om flera dylika inlägg; äv. mer l. mindre bildl.; numera bl. med anslutning till 2. ”Mr Jinks”, sade borgmästaren .., ”ni är ett nöt!” Åt denna korta opinionsyttring log mr Jinks. Backman Dickens Pickw. 1: 399 (1871). Derpå uppstod en långvarig och häftig opinionsyttring. Hellberg Samtida 7: 19 (1872). Nordensvan SvTeat. 1: 329 (1917).
2) till 3, om yttring av en allmän l. utbredd opinion resp. av allmänna opinionen; offentlig(t) uttalande l. manifestation som göres av ett större antal människor (vanl. för att påvärka allmänheten l. de styrande o. d.). HT 1915, s. 183 (1834). En opinionsyttring för ordnandet af ett bättre landtförsvar. SydsvD 1870, nr 202, s. 3. 3SAH LVIII 2: 192 (1947).

 

Spalt O 1042 band 19, 1950

Webbansvarig