Publicerad 1950   Lämna synpunkter
O- ssgr (forts.):
ONITAD, p. adj.1 [till nit, sbst.3 1; jfr nita, v.1] (†) icke utsatt för (avund l.) hat l. fiendskap. (De skulle) Hans Kon. M:tt .. ohatedh och onijtedh blifue late. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 82 (1539). —
ONITAD, p. adj.2 som icke fästs l. sammanfogats gm nitning l. med nitar, icke nitad; jfr nita, v.2 Onitade (plåtar). TT 1873, s. 39. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 160.

 

Spalt O 982 band 19, 1950

Webbansvarig