Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OMTRÄNT omträn4t, prep. (o. adv.).
Ordformer
(en- 1684. om- (åm-) 1635 osv. umb- c. 1704. -trant 1659. -trent (-trendt) 1635—1922. -tränt (-nn-, -dt) 1636—1862)
Etymologi
[sydsv. dial. omtrent; jfr d. omtrent; av mlt. um(me)trent (-trant), av um(me) (se OM, prep. o. adv.) o. trent, omkrets, besläktat med TRIND; jfr holl. omtrent, ävensom sv. dial. (um en) tränt, vid pass, omkring, ä. d. om en trent, om disse trent, ved trent, nor. dial. um ein trint, mlt. umme den trent]
1) (†) omkring l. i närheten av (en plats). Allmogen på landet omtrent Ystedt. HTSkån. 1: 207 (1658). Säg, huru äre hollenske bönder komne at sättia sig ned omtrent Thorn? Bark Bref 1: 96 (1703).
2) (i sht i södra Sv., bygdemålsfärgat) i approximativa bestämningar: omkring, vid pass, cirka; äv. övergående i adverbiell anv., i uttr. så omtränt, så ungefär, så omkring. (Fältmarskalken har) omtrent den 4 hujus nästliden draget allt folcked tilsamman på högden wed Marjenburg. HSH 37: 241 (1635). Om någon wakt är 50 man eller så omtrent stark, så ställes hon i 3 leder. KKD 10: 322 (1703). Om tränt en vicka effter Lars Mäss. Renbeteskomm. 1907, 2: 251 (1739). Boken blir omtrännt tolf à fjorton ark. Bremer Brev 1: 348 (1835). (Han) var egentligen den enda människa som vartannat år eller så omtrent hälsade på därute. Reuter 2: 18 (1922).

 

Spalt O 899 band 19, 1950

Webbansvarig