Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(I 1) OMSLÖJA, v. (†) hölja (ngn l. ngt) i en slöja o. d.; vanl. mer l. mindre bildl.; äv. med saksubj.: (liksom en slöja) hölja (ngn l. ngt). Om-slöja .. (dvs.) Sätta slöjan på. Schultze Ordb. 4560 (c. 1755). Blommenstam .. vaknar .., och blir i detsamma varse ett hvitt omslöjadt fruntimmer stå sig helt nära. JournLTh. 1810, s. 831. Julinattens lätta skymning begynte att omslöja den praktfulla åsen. Topelius Vint. I. 1: 42 (1863, 1880). —
OMSMIDA, -ning.
1) (†) till I 1, III 1, i uttr. omsmida ngt med ngt, smida ngt omkring (ngt), omsluta ngt med smide. The lätte hennes fötter med jern beslå, / Hännes fingrar med jern omsmida. SvForns. 1: 71.
2) till III 7: (för ändring l. förbättring) smida (ngt) på nytt; göra om (ngt till ngt) gm smidning. BtÅboH I. 1: 95 (1620). Svärdet Grásiða .. brast i en kamp och omsmiddes av häxmästaren þorgrímr nef till ett spjut. FolklEtnSt. 3: 129 (1922). —
(III 2 b) OMSMYGA. (†) smyga omkring (ngnstädes). På fältet logo fridens löjen, / Skräck omsmög i den skumma dal. Kellgren (SVS) 2: 304 (1790). —
(III 7) OMSMÄLTA, -ning. (om- 1633 osv. um- (vm-) 1540—1592) (för förbättring) smälta (ngt) på nytt; nedsmälta (ngt) för att gjuta det på nytt l. ombilda det (till ngt). G1R 13: 3 (1540). Det medelst filtrerpressar afskilda paraffinet renas genom omsmältning. 2NF 34: Suppl. 863 (1923). jfr tackjärns-omsmältning. särsk. mer l. mindre bildl.: omforma, ombilda; särsk. i fråga om andlig bearbetning av intryck l. erfarenhetsmaterial. När den ene (skalden) upplöser och omsmälter verkligheten, bibehåller den andre henne oförändrad och nöjer sig med att endast pryda henne. Tegnér (WB) 3: 231 (1819). (Strindberg) har (i novellen Tschandala) icke givit sig tid att omsmälta verklighetshändelserna. 3SAH 50: 451 (1940). —
OMSNO, -ende, -ning (föga br., Murberg FörslSAOB (1791), Östergren (1933; sällsynt form)). särsk. till I 1 o. III 1, i fråga om handlingen att sno ngt omkring ngt.
a) med avs. på tråd o. d. som snos omkring ngt. Silkets omsnoende kring strängen. Murberg FörslSAOB (1791). Östergren (1933).
b) med avs. på ngt varomkring tråd o. d. snos; särsk. med bestämning inledd av prep. med. Murberg FörslSAOB (1791). Håret är deladt i två flätor, som äro omsnodda med röda band. Kôersner Dal. 62 (1885). Hagberg o. Asklund Textilind. 200 (1924). —
(I 1, III 1) OMSNÄRJA, -ning. anbringa en snara l. ett nät l. ngt snärjande omkring (ngn l. ngt); äv. oeg. l. bildl., om sak: lägga l. befinna sig omkring (ngn l. ngt) snärjande l. likt en snara l. ett nät. Ekblad 318 (1764). För att verkligen känna det komiska, måste man vara fri; sorg och medlidande få ej omsnärja hjertat. BEMalmström 4: 188 (c. 1860). Synden, som så hårt omsnärjer oss. Ebr. 12: 1 (Bib. 1917). —
OMSNÖRA, -ning.
1) till I 1, III 1: (hårt) vira ett snöre o. d. kring (ngt l. ngn); äv. med obj. betecknande snöret osv. (Lappbarnen) wore underligen inswepte, allenast i en liten Skinfäll, och sedan omsnörde. Norrl. 10: 38 (1715). Blodstillning genom omsnörning kan givetvis icke komma i fråga annat än å extremiteterna. Nyström Kir. 1: 118 (1926).
2) (tillf.) till III 7: snöra (ngt) på nytt. Murberg FörslSAOB (1791).

 

Spalt O 861 band 19, 1950

Webbansvarig