| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMSLAG om3~sla2g, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
1) (†) slag l. varv (vari ett snöre l. rep l. en kedja o. d. slås omkring ngt); äv. i sådana uttr. som en halskedja o. d. av tre omslag, en halskedja bestående av tre varv tredubbel halskedja; jfr OMSLÅ 1. Grundell AnlArtill. 1: 11 (c. 1695). Schück VittA 4: 494 (i handl. fr. 1748). Guld. 1. stn HalsKedja af 3ne omslag, med lås. BoupptVäxjö 1782.
2) om ngt som slås l. vecklas omkring ngt annat för att skydda det l. hålla det samlat samt i anv. som närmast ansluta sig till denna bet.; särsk. om papper l. tyg o. d. som slås kring ett paket l. en försändelse l., i utvidgad anv., om kuvert o. d. för brev l. för förvarande av ngt (handlingar o. d.); i fackspr. äv. om annat hölje (t. ex. en trälåda) omkring en försändelse; förr äv. om hölje i allm. (t. ex. ett skal); jfr OMSLÅ 1. 2SthmTb. 4: 502 (1574). Vid dessa (fröets) delar anmerkes, att skalen icke böra anses, såsom essentiela delar, utan såsom omslag. Wallerius Åkerbr. 53 (1761). Vaxduk .. till omslag till Livré Persedlar som afsändes till .. Gripsholm. KlädkamRSthm 1807, s. 182. På det att adressen må kunna utan svårighet afläsas, bör omslaget (till brevförsändelsen) vara af hvit eller åtminstone ljus färg. SFS 1907, nr 89, s. 8. Trälåda, som användes ss. omslag till paket. Döss o. Lannge (1908). Kuvertliknande omslag till rakhyvelblad. VaruhbTulltaxa 1: 263 (1931). jfr KORS-, PAPPERS-OMSLAG. — särsk.
a) om papper l. tyg som man vikt omkring en bok för att skydda den vid användningen l. som vid bindning av en bok fastklistras vid pärmarna; förr äv. om bokpärm. Läkebook .. 1 st:e med grönnt vmslagh. BtFinlH 4: 197 (1563). Till en början försåg man böckerna med omslag eller permar af tunna träskifvor. NF 2: 801 (1877). Klot, buckram, linne eller vad som önskas till omslag tillskäres omkring 3 cm. större än boken är hög. Key Amatörbokb. 56 (1916). En av Lars’ slitna läxböcker .., en Euklides med gubbar på det nötta, blå omslaget. Siwertz JoDr. 387 (1928). jfr BOK-OMSLAG.
b) om papper (l. papp) som vid häftning av en bok l. broschyr, ett tidskriftshäfte o. d. anbringas som ytterhölje; stundom med tanke företrädesvis l. enbart på detta ytterhöljes mer l. mindre konstnärliga utsmyckning. 3SAH XLVIII. 2: 41 (1840). Boken kommer ut; på omslagets baksida lästes: ”Blod och Svärd. Roman af Gustaf Sjöholm.” Strindberg RödaR 67 (1879). En tävlan till nytt omslag för Slöjdföreningens tidskrift Form. Form 1940, s. 123.
c) i vissa numera obr. bildl. anv.
α) i uttr. stoftets omslag, om kroppen ss. själens förgängliga hölje. Om öma intryck stå, när stoftets omslag falla, / Så skal det namn, du bär, i sjelfva Himlen skalla. Wallenberg (SVS) 2: 58 (1775).
β) om ngt varmed ngt bemantlas, omsvep, förevändning, undanflykter, sken o. d. Kunde tå hvar man väl besinna, at alt thet han i så motto medfoor, icke annat var ähn itt löst omslag. LPetri Kr. 97 (1559). (Han) sijn ondsko förblomar och betecker medh itt sådant omslagh och fagert skeen, at (osv.). AAAngermannus VtlDan. 361 (1592). Tegel G1 2: 33 (1622). särsk. i uttr. för omslag(s) skull (jfr 10) l. på omslag, för syns skull, pro forma, för att vilseleda. G1R 4: 215 (1527). Om .. (Sten Sture) retzligha war siuk, eller lät han så rychtett gåå, för vmslagh skull, kan man icke enkande (dvs. med säkerhet) weta. OPetri Kr. 274 (c. 1540). Wifelten är heel mhålöös antingen han nu giör thz på omslag, eller af förgifft, han hafwer intagit. VDAkt. 1659, nr 302. Dalin (1853).
3) om stycke tyg som, preparerat på visst sätt, lindas omkring l. lägges på en kroppsdel för att värka smärtstillande, avkylande l. värmande o. d.; i vissa fall med inbegrepp av ovanpå lagda skikt av guttaperkataft, fetvadd o. dyl. o. en det hela sammanhållande duk l. linda; äv. om varm gröt o. d. av diverse mjölsorter, linfrömjöl l. linfrökakor o. d. som, inlagd i tyg, anbringas omkring l. på en kroppsdel ss. smärtstillande medel l. för att bringa en inflammatorisk svullnad att fördela sig l. mogna; jfr OMSLÅ 1 o. KATAPLASM. Kalla, varma, våtvarma l. våtvärmande omslag. Lindh Huuszapot. 91 (1675). (Vid näsblod bör användas) kalla omslag om hufvudet och isynnerhet ögonen och näsroten. Lovén Anv. 29 (1838). Nyström Kir. 1: 160 (1926). — jfr ASEPTIN-, GRÖT-, IS-, KINA-OMSLAG.
4) (†) handlingen att förkunna ngt gm att gå omkring o. slå på trumma l. puka; jfr OMSLÅ 2. Hwilkett (beslut) bårgerskapett nu medh noghsam förmaningh, såsom och med omslagh i trumbbor oftta gafs tilkenna. BtÅboH I. 4: 8 (1626). Isogæus Segersk. 414 (c. 1700).
5) bläcksl. handlingen att (fullständigt) omböja bläckplåt; äv. konkret: omböjd kant; jfr OMSLÅ 3. UB 6: 200 (1874).
8) [efter motsv. anv. i ä. t.] (†) om det byte som sker vid en handelstransaktion. Bedrägeligha handla j köpande och säliande, .. medh orettferdigt vmslagh och weslande. Balck Musæus V 2 b (1596).
9) [efter motsv. anv. i t.] (förr) ett slags på bestämd plats avhållen mässa, där fordringsägare o. gäldenärer skulle komma tillsammans o. göra upp sina mellanhavanden vid en tidpunkt då alla kreditavtal skulle förfalla till betalning. Stiernman Com. 1: 711 (1619). Till Commerciens befordring hafwer warit föreslagit anrättelse af ett omslagh, på hwilket all giorde giäld fullgiöras och betalas skulle. RARP 4: 102 (1647). Berch Hush. 357 (1747). Jfr Heckscher SvEkonH 1: 626 (1936).
10) (†) i uttr. för omslags skull (jfr 2 c β slutet), för omväxlings skull. Jemte de svårare författare, som .. behandlades statariskt, lät han gossarne för omslags skull läsa någon lättare. SvLittFT 1838, sp. 497. Sundén (1887).
11) om plötslig (o. genomgripande) förändring av en utvecklingsgång l. ett förhållande l. sakläge l. av ngns livsförhållanden o. d.; (plötslig) övergång (från ngt till ngt annat); omkast, omkastning. Lykkans omslag. Schultze Ordb. 4517 (c. 1755). Det är ett stort omslag, att ifrån ett hederligt ämbete blifva dömd till gatsopning. Murberg FörslSAOB (1791). För främlingen knyter sig vid Gustaf Adolfs och hans kanslers namn minnet af det svenska väldets yttre förvånande kraftutveckling och omslaget i den europeiska maktställningen. Annerstedt G2A 16 (1900). I tredje aktens slut (av Strindbergs ”Mäster Olov”) inträder peripetin, d. v. s. omslaget, som gör honom till kungens motståndare i stället för medhjälpare. Alving SvLittH 3: 156 (1932). jfr FÄRG-, KONJUNKTUR-OMSLAG. — särsk.
a) i fråga om väder. Fullmånen .. håller en hoop märcken til omslag i vintren. Menlös Alm. 1741, s. 7. Omslag i väderleken. TT 1940, V. s. 70.
b) i fråga om sinnesstämning, uppfattning, planer, politik o. d. Emellertid mognade i Karl Johans sinne beslutet att bryta med Napoleon och att göra ett omslag i hela Sveriges politik. Odhner Lb. 323 (1869). Efter de första årens segertåg för herrnhutismen blev det ett starkt omslag i stämningen. SvFolket 6: 104 (1938).
13) (†) artill. i fråga om vissa beräkningar av projektilers tyngd, belastning l. genomsnittsarea; om multiplikation av ett mått (en diameters längd) med 2 resp. 3, 4 osv.; jfr OMSLÅ 8. Grundell AnlArtill. 2: 3 (c. 1695). Sturtzenbecher (1805).
(9) -DAG. (förr) Derföre hafwer Osz täckts och behagat at en wisz Omslagzdagh (för utkrävande och inbetalning av förfallna skulder) här vthi Rijket til ett wist ställe måtte designeres. Stiernman Com. 1: 711 (1619). —
(2 b) -FLICKA, f. [efter eng. cover-girl] (vard.) om ung dam som (ofta) avbildas på tidskriftsomslag; äv. om omslagsbild som visar en ung dam. SvD(B) 1944, nr 277, s. 13. Idun 1946, nr 14, s. 32. —
(12) -GODS. (†) tågvirke hopslaget av materialet i gamla använda kabelgarn l. dukter o. d. Oxenstierna Vanderdecken 14 (1865). Smith (1917). —
(2) -PAPPER. (grövre) papper avsett till omslag; papper vari ngt är inslaget. Dalin (1853). Heerberger Dag 345 (1939). —
(7) -PLATS. [efter t. umschlagsplatz] (i fackspr.) plats där varor överföras från ett kommunikationsområde till ett annat l. från ett kommunikationsmedel till ett annat. SvUppslB (1934). —
(2) -REVERS. bankv., handel. om skuldebrev i förhållande till annat skuldebrev (hypotek) som är inlagt i (l. åtföljer det) ss. säkerhet; jfr kapprock 2 b. Rosenberg Bankv. 39 (1878). HandHantv. Hand. 3: 169 (1934). —
(2) -SKRIVELSE. (i fackspr.) om särskild handling som åtföljer en officiell skrivelse (o. lägges omkring den); jfr kapprock 2 c. LärovKomBet. 1884 —85, 2: Bil. B., s. 148. —
(2 b) -VINJETT. på bokomslag o. d. SAOL (1900). En polka-mazurka, af Ruben Liljefors, till hvilken brodern Bruno ritat omslagsvignetten. Larsson Solsid. 25 (1910). —
Spalt O 854 band 19, 1950